Saker folk gör för att inte vara ensamma är hjärtskärande.

De behandlar ensamheten som pesten och förnedrar sig värre än ett intervjuoffer på tv3.

De speeddejtar, byter åsikt, kränker sin egen (sexual)moral, umgås med personer de inte gillar, anmäler inte våldtäkter, mobbar, håller tyst, ljuger, och skrattar åt sånt som inte är roligt.

Jag säger inte att ensamheten alltid är bra eller bäst. Ibland kan man verkligen behöva någon, men ensamheten som levandsform är underskattad.

Att betänka och fundera länge på någonting, en sak eller åsikt, är inte alltid så fel som det låter.

Tänk före du svarar och respektera den ensamma vandraren.

Läs även andra bloggares åsikter om ensamhet, relationer