Fajaf Blog

Funderingar från underjorden

Arkiv för: September 2008, 23

En blodig tisdag i Finland

08-09-23 | av Magnus Brahn

| Kategorier: Samhälle

Ännu en finsk skolskjutning har inträffat, bara någon månad före ett-årsdagen då Pekka-Eric Auvinen skjöt upp en skola i Jokela och lämnade sju döda bakom sig.

Denna gång har förövaren identifierats som Matti Juhani Saari, 22, som vid 11-tiden äntrade sin skola i Kauhajoki och började skjuta lugnt och sansat iförd en svart mask. Efteråt var 11 elever döda, inklusive Saari som avslutade dådet genom att skjuta sig själv i huvudet med sin halvautomatiska Walther P22 pistol.

Precis som med Auvinen gjorde han innan flera videos med sig själv, under smeknamnet Mr. Saari, som han la ut på YouTube. Men till skillnad från Auvinen tog faktiskt polisen in honom till förhör dagen före attacken efter att ha hittat filmerna, men släppte honom senare då inga bevis kunde säkras.

YouTube har sedan incidenten stängt ner Saaris konto, men mediafilerna har sparats och finns att ladda ner här.

Uppdatering: LiveLeak 1 2 3. Media 2 3 4. Videoklippen. YouTube-sidan.

Läs även andra bloggares åsikter om skolskjutning, finland, matti+juhani+saari, massaker, pekka-eric+auvinen.

Kommentera •

Rättsmedicinalverket och Psilocybin

08-09-23 | av Magnus Brahn

| Kategorier: Droger

Detta är ett yttrande från Rättsmedicinalverket till högsta domstolen avseende psilocybins (magiska svampar) farlighet avseende ett fall. Publicerat 2004-03-29.

Ett väldigt intressant dokument.

Yttrande avseende psilocybin och psilocins farlighet
Rättsmedicinalverket har från Högsta domstolen fått en hemställan om yttrande rörande farligheten hos torkad svamp innehållande de narkotiska ämnena psilocybin och psilocin, dels i sig, dels i förhållande till andra narkotiska preparat, och får med anledning här av framföra följande.

Psilocybin och psilocin är indol alkaloider tillhörande gruppen halucinogena tryptaminer. Psilocybin och psilocin finns i varierande mängd i ett antal olika svamparter, bl a Psilocybe cubensis och Psilocybe semilanceata. Psilocybin omvandlas i kroppen till Psilocin. Psilocybin beskrevs första gången i slutet på 50-talet då ämnet isolerades från den centralamerikanska svamparten Psilocybe mexicana och framställdes senare syntestiskt och användes liksom LSD i samband med psykoterapi i syfte att underlätta den psykoterapeutiska processen.

Psilocybin och psilocin påverkar medvetandet, minnet och uppmärksamheten. Substanserna sägs förändra upplevelsen av jaget. Individen blir introvert och drömmande. Synhallucinationer förekommer, liksom ett förändrat upplevande av omvärlden såväl till tid som rum.

Psilocybin (och psilocin) har en stimulerande effekt på det sympatiska nervsystemet och en lätt ökning av blodtryck och pulsfrekvens har iakttagits. Enligt moderna studier från framför allt Tyskland och Schweiz bedöms dock substansen inte vara farlig för den kroppsliga hälsan. Den medicinska användningen är begränsad till att substansen kan användas för att studera neurobiologiska förhållanden av betydelse för varseblivning och medvetande.

Psilocybins och psilocins farlighet i sig
Det bör påpekas att en generell bedömning av en drogs farlighet har begränsningar med tanke på den variation som finns mellan olika individer vad gäller såväl effekt som bieffekter. Farligheten uppkommer i samspelet mellan drogen och individen.
Psilocybin och psilocin har omfattande effekter på medvetandet vilka beskrivs ovan. Dessa effekter kan vara skadliga för psykiskt mindre stabila individer. Även hos psykiskt stabila personer kan effekterna utlösa ångest. I medicinska forskningssammanhang sker alltid intaget på sjukhus i närvaro av sjukvårdpersonal.

Psilocybin och psilocin har uppmärksammats på senare år i samband med illegal icke-medicinsk användning av hallucinogena svampar, innehållet i dessa av nämnda ämnen varierar vilket är av betydelse för farligheten vid intag.

I de prover som analyserats på Rättsmedicinalverkets rättskemiska avdelning med avseende på psilocybin har 13 fall av 66 varit positiva sedan 1995, samtliga gällande ringa narkotikabrott. Analysen utförs dock endast på särskild begäran.

Psilocybins och psilocins farlighet i förhållande till andra narkotiska preparat
Psilocybin, psilocin liksom svamparterna Psilocybe cubensis och Psilocybe semilanceata är klassade som narkotika enligt förteckning 1.

I den litteratur som beskriver användningen av psilocybin (och därmed också av nedbrytningsprodukten psilocin) är substansen vad gäller effekter och bieffekter närmast att likna vid LSD och möjligen meskalin. Psilocybin anges ge upphov till tolerans vid upprepade intag, även korstolerans gentemot LSD finns beskriven. Utvecklande av fysiskt beroende anses inte ske. Psilocybin anses generellt sett som mindre farligt än LSD.

Psilocybins och psilocins användning i missbrukssammanhang kan närmast jämställas med ecstasy. Ecstasy tillhör dock kemiskt sett en annan grupp av ämnen och även dess verkningsmekanism skiljer sig från den för psilocybin och psilocin. Gemensamt för såväl ecstasy som psilocybin är den stimulerande effekten på det s k sympatiska nervsystemet och den hallucinogena effekten. De negativa och bestående effekter på hjärnan som knutits till ecstasy finns inte beskrivna för psilocybin.

En samlad bedömning är trots detta att psyilocybin och psilocin, när det gäller den icke-medicinska/illegala användningen, ur farlighetssynpunkt närmast är jämförbar med den för ecstasy.