Fajaf Blog

Debatten går het på nätet rörande mitt val att stänga ner sjalvmord.com. Frågor och anklagelser kastas ut med lite fakta bakom sig.

Så för att reda ut saker och ting om vad som skrivs, och inte skrivs, släpper jag detta pressmeddelande.

Målet med Svensk Självmordsguide var att skapa debatt kring läkarassisterat självmord, d.v.s. samma praktik som är laglig i Nederländerna, Belgien, Schweiz och flera delstater i USA. Och eftersom att sprida själva metoderna som används vid eutanasi, dödsstraff och suicid är lagligt i Sverige, i jämförelse med att hjälpa någon ta sitt liv, valde jag detta alternativ.

Ibland behövs provokation för att skapa debatt kring ett ämne. Det är inget konstigare än andra samhällsfrågor som emellanåt skapar debatt och får folk att på allvar diskutera ett ämne.

Många verkar anklaga mig för att vilja önska livet ur folk, men inget kunde vara längre från sanningen. Någon som intervjuade mig frågade nyligen vad som är min drivkraft, och jag tänkte länge på frågan innan jag svarade, att reducera lidande.

Jag skulle önska att ingen behövde ta sitt liv, med eller utan hjälp, men världen är mer komplicerad än så. Livet är en stor röra, ett kaos, och att häva att avsluta sitt eget liv alltid är fel och en fegis val är utan tvekan en lögn. På samma sätt som någon som tror på dödshjälp blir förlamad i en olycka och ändrar sig och istället vill leva, kan någon som är starkt emot dödshjälp råka ut för samma olycka, ändra sig och nå slutsatsen att detta liv inte är värt att leva.

Att döma utav debatten om sajtens existens, prat om kriminalisering av självmordshets och Socialstyrelsens nyligen utgivna riktlinjer om mer självbestämmande kring livets slutskede så verkar det som om sajten ändå haft sitt syfte.

Motivationen att stänga ner sajten efter fem år var ganska lätt. Jag tyckte andra kunde föra debatten vidare, samtidigt ville jag ha en nystart i mitt liv, där min arbetsgivare inte ska behöva kopplas ihop med mina åsikter, som fortfarande ses som ganska extrema av många människor.

Jag har aldrig velat att deprimerade personer som balanserar mellan liv och död skulle använda sajten, däremot kan jag inte säga detsamma om dödssjuka människor som tagit kontroll över sina sista dagar med exakt samma information.

Det var därför som jag medverkade i den bloggkampanj som avsåg att flytta ner sjalvmord.com till en 2:a eller 3:e plats efter sajter som förmedlade krisinformation till självmordsbenägna.

Jag lade även till information om var sådana personer kan söka hjälp någonstans högst upp på sidan. Jag registerade och använde även domänen dodshjalp.com istället för sjalvmord.com just för att göra en skillnad på begreppen.

Om jag ville ”hetsa” deprimerade ungdomar till att ta livet av sig, varför då ta med alla negativa effekter av ett sådant beslut? Om jag ville glorifiera självmord varför ta med information om vad som händer med kroppen efter döden och visa processen av förruttnelse som sätter in omedelbart? Varför överhuvudtaget förklara hur en begravning går till?

Frågan om dödshjälp kommer inte att försvinna så låt oss hålla debatten vid liv och bygga våra resonemang på fakta istället för känsla.

Vem vet. Kanske har jag med min publicering flyttat fram debatten om dödshjälp fem till tio år från vad den skulle vara idag? Det överlåter jag däremot till historiker att debattera om.

Kontakt:
Magnus Brahn
0763-41 06 41
fajaf1@gmail.com

Pingat hos Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om dödshjälp, magnus brahn, självmord, depression, pressmeddelande, debatt, åsikt, sjalvmord.com.