Droger A - Ö

av Kerstin Tunving och Thomas Nordegren
ISBN 91-27-02869-0
Natur och Kultur 1993

Denna ASCII-version gjord av Thallion / Swedish Infomania 1995

HTML-version av Jerkfried 1996

[ A ]

A,

slanguttryck för amfetamin.

AA,

Anonyma Alkoholister (Alcoholic Anonymous) är självhjälpgrupper bestående av före detta alkoholmissbrukare. Den första AA-gruppen bildades 1935 i Ohio, USA, av en alkoholiserad allmänpraktiserande läkare, doktor Robert Smith (dr Bob) och hans likaledes alkoholiserade vän, börsmäklaren Bill Wilson (Bill W.). De upptäckte att om de träffades och utbytte erfarenheter, var det lättare att hålla sig nykter. Doktor Bob öppnade därför sitt hem även för andra med liknande problem. Under dessa diskussionsmöten förblev deltagarna anonyma och kallade varandra vid förnamn och efternamnsinitial. På ett tidigt stadium skrev de första 100 medlemmarna ned sina erfarenheter och skapade AA Big Book, en gemensam livsfilosofi. AA med sina tolv steg eller tolv budord hade fötts. Oxfordrörelsen var den religiösa inspirationskällan. AA:s tolv steg som numera översatts och tryckts på snart sagt alla språk formar sig till bekännelser av de egna bristerna och svagheterna. I de tre första punkterna erkänns existensen av en högre makt: " 1. Vi erkände att vi var maktlösa inför spriten - att vi förlorat kontrollen över våra liv. 2. Vi kom till insikt om att en kraft starkare än vår egen, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd. 3. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi själva uppfattade Honom." AA växte till en folkrörelse över hela världen och har nu över en miljon medlemmar i 76 000 lokalgrupper i 118 länder. AA-grupperna samlas på fritiden, och under dessa möten får varje deltagare lära sig ödmjukhet inför sitt öde och att sätta gruppens välfärd framför sin egen. Deltagarna uppmanas också att ta itu med sina egna moraliska problem. Enligt AA är alkoholism en sjukdom som inte går att bota, men som man kan lära sig att leva med. På detta sätt avlastas ändå en del av skulden. Man kan ju inte hjälpa att man råkat bli sjuk. På motsvarande sätt bildades andra grupper i Kalifornien 1953 NA, Narcotic Anonymous. På 1980-talet, då kokainmissbruket blivit utbrett, startade man också CA, Cocaine Anonymous. Numera finns självhjälpgrupper av lekmän för många former av beteenderubbningar, t ex för spelare, ätberoende, överviktiga - för nästan alla former av mänskligt lidande. De med liknande problem har mycket gemensamt att diskutera, eftersom de så att säga sitter i samma båt. Självhjälpgrupperna spelar ofta en vårdpolitisk roll genom att de kan förmå samhället att ge bättre vård eller resurser till forskning. AA- och NA-rörelserna har genom åren behållit sin ursprungliga diskreta, anonyma profil och sin kraft. Genom att de under 1980-talet lanserat Minnesota-modellen också utanför USA, är rörelserna idag starkare än någonsin och spridda över världen. Efter en månads inledande behandling på ett Minnesotahem, rekommenderas patienterna nämligen att under något år framöver regelbundet gå på AA- respektive NA-möten för att kunna stå emot återfallen. På detta sätt rekryteras ständigt nya kärngrupper. Det finns nu flera hundra AA-föreningar i Sverige - även för anhöriga, AL-anon och AL-ateen (för barn och tonåringar som har anhöriga som missbrukar). I praktiskt taget varje lokaltidning kan man läsa korta återkommande notiser med AA:s telefonnummer och upplysningar om nästa möte. Någon reklam för mötena ser man aldrig. AA skall nämligen i enlighet med sin filosofi bäras av egen kraft, men alla som tycker att de har alkoholproblem är välkomna. En efterundersökning (utförd av Marianne Parmander och Peter Allebeck, Samhällsmedicinska enheten, Huddinge sjukhus 1992) visar goda resultat för den del av de Minnesotabehandlade alkoholisterna som tillsammans med sina anhöriga fortsatte efterbehandlingen i AA och AL-anon. Efter ett år var 48 procent av denna grupp fortfarande helnyktra, jämfört med 32 procent helnyktra bland dem som efter den inledande behandlingen inte använt sig av AA. Totalt var 32 procent nyktra, 26 procent förbättrade och 42 procent oförändrade efter ett år.

ABC,

förkortning för andningshjälp, blodstillning och chockförebyggande åtgärder vid första hjälpen, se överdos och avgiftning vid narkotikamissbruk.

Abessinskt te,

te kokt på bladen från khatplantan, catha edulis, khat.

A-bomb,

slanguttryck för en kombinationsdos av marijuana och heroin.

Absint,

spritdryck, svagt gulgrönaktig, tillverkad av konjak med 68 volymprocent alkohol, innehållande extrakt från olika örter främst malört och smaksatt med bland annat lakrits. Drycken blandas vanligen i vatten. Den lanserades kommersiellt 1797 av Henry Louis Pernod. Med tiden upptäcktes att ett långvarigt bruk av malört medförde skador på nervsystemet. Dessa orsakades dock främst av smakämnet tujon, som vid långvarig tillförsel kunde ge blindhet, kramper och demens. Absint förbjöds därför i Schweiz 1908 och i Frankrike 1915. Företaget Pernod Fils etablerade 1918 ett destilleri i Taragona i Spanien och tillverkade där dels absint, dels liknande drycker utan malörtstillsats för export till de länder som förbjudit absint. Dagens pastis (t ex Pernod och Ricard) har liknande smak men saknar de skadligaste ingredienserna.

Absintism,

missbruk, beroende och skador av absint.

Abstinence violation effect,

AVE, en beteckning för de svåra känslor av svaghet, skuld, ångest och oro som kan följa med återfall i drogmissbruk. Missbrukaren känner att han svikit sig själv och andra. (Se återfall, återfallsprevention.)

Abstinens,

avhållsamhet, här från droger. Det innebär att en missbrukare har upphört att använda droger. Om drogmissbruket ligger nära i tiden karakteriseras tillståndet av abstinenssymtom. Att vara abstinent är här att vara avhållsam när det gäller droger.

Abstinensepilepsi,

generella kramper (grand mal-anfall, epilepsia major) som uppträder under abstinens efter missbruk av alkohol eller lugnande medel. Epileptiska anfall under alkoholabstinens brukar populärt kallas fylleslag. Anfallen är ett uttryck för ett retningstillstånd i centrala nervsystemet.

Abstinensorienterad behandling,

från engelskans abstinence orientated treatment. Det är en term för den behandling där drogfriheten särskilt betonas och där man har en mycket restriktiv hållning, oftast ett totalförbud, mot exempelvis psykofarmakabehandling och alkoholanvändning. Termen används för att skilja denna typ av behandling från dess motsats, exempelvis underhållsbehandling med metadon.

Abstinenssymtom,

de kroppsliga och psykiska symtom som uppkommer då missbrukare bryter en långvarig konsumtion av beroendeskapande droger eller alkohol. Mest välkända är abstinenssymtomen efter alkoholmissbruk: ångest, frossa och darrningar i hela kroppen, vilka alla efter några dygn kan kulminera i delirium tremens (dille) med omtöckning och livliga syn- och hörselhallucinationer. Alkoholabstinens kan också ge upphov till epileptiska anfall (fylleslag). Liknande symtom kan följa även efter missbruk av stora mängder lugnande medel. Missbruk av barbiturater (nu avregistrerade i Sverige) ger ibland upphov till barbituratdelirier Missbrukarna får olika abstinenssymtom allt efter de droger de missbrukar. Morfinabstinensen når sitt maximum på tredje eller Färde dygnet och yttrar sig i influensaliknande symtom: rinnande ögon, nysningar, värk i kroppen, diarrŽer och ibland feber. Stark ångest och oro följer med de fysiska symtomen. Efter cannabis- eller läkemedelsmissbruk (oftast bensodiazepiner) når symtomen ofta sin kulmen först under tredje och färde veckan. Oro och sömnlöshet, overklighetskänslor och stor känslomässig labilitet karakteriserar tillståndet. Orsaken till abstinenssymtom är sannolikt störningar i hjärnans belöningssystem. Man vet att vanebildande droger påverkar de nervceller och signalsubstanser som ingår i detta system När tillförseln av missbruksmedlet plötsligt avbryts, ändras den konstlade balansen i systemet. Detta ger retningsfenomen, t ex kramper och störningar i känslolivet. Svåra abstinenstillstånd måste behandlas på sjukhus. Där används i allmänhet under några veckor specifika mediciner, t ex Heminevrin mot delirium tremens och Catapresan (klonidin) vid morfinabstinens. Därtill ordineras låga och sjunkande doser av lugnande medicin. Alternativt behandlas en del ej alltför svåra fall genom att patienter och vårdare reser bort i grupp till en självvald isolering på landsbygden. Vissa behandlingsorganisationer rekommenderar missbrukare att genomlida abstinensen utan läkemedelshjälp men med starkt känslomässigt stöd av före detta missbrukare. (Se i övrigt under de olika missbrukspreparaten och under Avgiftning vid narkotikamissbruk, Beroende av droger, Återfall och Återfallsprevention.)

Abusus,

latinskt ord för missbruk. Det förekommer i patientjournaler som diagnos, oftast i sammansättningar som abusus narcoticus, narkotikamissbruk. Abusus används om ett inte alltför omfattande missbruk. Om missbruket är mer dominerande används diagnoserna alcoholismus respektive narcomania.

Acapulco gold,

slanguttryck för mexikansk marijuana, uppkallad efter staden Acapulco.

Ace,

slanguttryck för marijuanacigarr.

Acetofenazin,

neuroleptika som tillhör gruppen fentiaziner. Medlet används främst vid sömnbesvär hos äldre och vid behandling av psykoser, främst schizofreni. Varunamn i Sverige är Tindal (tabletter).

Acetorfin,

C27H35NO5, morfinderivat, smärtstillande preparat härlett ur morfin, narkotikaklassat enligt förteckning II. Används inte som läkemedel i Sverige.

Acetyldihydrokodein,

eller thebacon, C20H23NO4, smärtstillande preparat som tillhör gruppen opiater, narkotikaklassat enligt förteckning II.

Acetylkolin,

signalsubstans i nervsystemet som används för kommunikation mellan nerver och muskulatur. I hjärnan har acetylkolin betydelse för högre funktioner som minne och inlärning. Vissa droger, exempelvis belladonna, har s k antikolinerga biverkningar, vilket innebär att de blockerar acetylkolinets normala funktion. (Se Signalsubstanser.)

Acetylmetadol,

eller levo-alpha-acetylmetadol, LAAM, smärtstillande preparat som tillhör gruppen opioider, narkotikaklassat enligt förteckning II. Det används inte som läkemedel i Sverige. Eftersom det är långtidsverkande har det i USA försöksvis använts i stället för metadon.

Acetylsalicylsyra,

världens sannolikt mest använda läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatoriska effekter. Det kan irritera mag-tarmkanalens slemhinnor och nedsätta blodets förmåga att koagulera. Det är inte beroendeframkallande.

Acid

1. syra 2. slanguttryck för LSD, lysergsyrediamid. [Fel! LysergsyrediETYLamid]

Acid House,

benämning på den musikstil inom rockmusiken som introducerades i slutet av 1980-talet av grupper som The Mob och The Royal House. Stilen har starka kopplingar till bruket av hallucinogena droger, i synnerhet LSD (engelskans acid). Acid House utvecklades till discoacid, där stilen övergått till att kallas Techno House. Denna musikform karakteriseras av enkel basgång och mycket synthar. Den förekommer också vid s k Rave parties, stora nattliga danstillställningar, ofta utomhus, där hallucinogena droger föredras framför alkohol.

Acidos,

abnorm surhetsgrad i kroppsvätskorna. Det kan förekomma vid svält, exempelvis vid missbruk av centralstimulantia.

Acnida cannabinum,

cannabis.

Acorus calamus,

kalmusrot.

Adaptation,

adaptationsfas, individens anpassning till omgivningens krav, här i betydelsen den period under vilken den blivande missbrukaren vänjer sig vid att mer eller mindre regelbundet använda droger. (Se Missbrukarkarriären.)

Addiction Research Foundation,

ARF, en av världens mest respekterade forskningsinstitutioner på missbruksområdet. Den ger ut tidningar, tidskrifter, böcker och forskningsrapporter kring alkohol och narkotikamissbruk. ARF finansieras huvudsakligen av den kanadensiska staten och har sitt huvudkontor i Toronto, Kanada.

Addiction,

tvångsartat beroende av alkohol eller droger. Det är en äldre term. Svenskt ord saknas. På 1950-talet användes termen alcohol addiction synonymt med kronisk alkoholism. Kriterierna på addiction var kraftigt beroende, oförmåga att sluta dricka, toleransökning och abstinenssymtom. Begreppet addiction kom också att användas om droger när narkotikamissbruket efter andra världskriget växte i omfattning. Med addiction menas i allmänhet intravenöst, tvångsartat missbruk av heroin och kokain. Termen har idag ersatts av WHO:s definition drug dependence (se lBeroende av droger). Man talar internationellt om dependence of alcohol, dependence of morphine, dependence of bensodiazepines osv. Begreppet lever dock kvar i form av orden addict, amerikansk beteckning för heroin- eller kokainberoende narkoman, och ex-addict, före detta narkoman.

Addiktivt missbruk,

äldre term för tvångsartat drogberoende.

Additiv giftverkan,

kombinationseffekter av olika droger.

Administration,

administrering, här tillförsel till kroppen av läkemedel eller narkotika.

Ad modum,

latin för på samma sätt som, "enligt NN:s metod".

Ad mortem,

latin för till/intill döden. "Gå ad mortem" är ett uttryck för att dö.

Adolescens,

ungdomsåldern, åldern närmast efter puberteten, den period i livet då drogdebuten oftast sker.

Adolescensnarkomani,

ungdomsnarkomani.

Adrenalin,

C9H13NO3;, stresshormon, det viktigaste s k neurohormonet. Det bildas i binjuremärgen men kan även framställas syntetiskt. Adrenalin utsöndras vid exempelvis hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Adrenalinet försätter kroppen i alarmberedskap, bereder kroppen på att fly eller slåss. Hjärtats slagfrekvens ökar, och dess sammandragningar blir kraftigare. Blodflödet till hjärtat och skelettmuskulaturen ökar men minskar till andra organ. Genom ökad nedbrytning av stärkelse i levern ökar socker- och fetthalten i blodet. Adrenalin används som läkemedel vid hjärtstillestånd och svår astma samt vid svåra allergiska reaktioner. Vid användning av centralstimulerande medel som amfetamin och kokain reagerar kroppen på ett liknande sätt. Man brukar tala om att de har adrenerg effekt.

Adrenerg effekt,

sympatomimetisk effekt. Vissa droger, t ex amfetamin och kokain, stimulerar en del av det nervsystem som är undandraget viljans kontroll, nämligen sympaticus. När detta, dvs det sympatiska nervsystemet, aktiveras framkallas en adrenerg effekt (sympatikotrop eller sympaticomimetisk effekt) som vid adrenalintillförsel. (Se Adrenalin.)

Adrenerga receptorer,

komplexa proteiner som finns på utsidan av cellmembranen. De indelas i alfa och beta-receptorer. Dessa receptorer aktiverar cellerna vid tillförsel av adrenalin och noradrenalin. (Se även Signalsubstanser.)

Aerosol,

suspension (lösning) av fasta eller flytande partiklar i gas, vanligen luft, finfördelade smådroppar från en tryckflaska. Sprej är en typisk aerosol. I missbrukssammanhang kan aerosoler sniffas.

Affe,

slanguttryck för hasch, cannabis.

Affektiva syndrom,

psykiska störningar som berör känslorna, affekterna. Affektiva syndrom är t ex depressioner och maniska tillstånd.

Affektmanipulering,

en med kemiska medel framkallad styrning av nervsystemet och av känslolivet. Detta är ett narcissistiskt (självcentrerat) sätt att höja livsglädjen och att markera ett oberoende av andra mänskliga kärleksföremål (objekt). Freud beskrev t ex morfinism som ett sätt att lindra psykisk smärta och motverka desillusionering. Opiater dämpar främst tre affekter: aggressivitet (raseri), skamkänslor och ensamhets- och tomhetskänslor. Hallucinogener erbjuder missbrukaren möjligheter att känna sig upphöjd över omvärldens tristess. Amfetamin och kokain betraktas som kemiska medel mot förtvivlan, sorg och självutplåning. Den skamkänsla som hos en del personer framkallas av att de känner sig svaga, veka och sårbara döljs bakom amfetaminrusets "fasad" av styrka och omnipotens (allmakt). Det mest karakteristiska för narkotikamissbrukare är deras oförmåga att hantera normala känslor som glädje, besvikelse, vrede och skam. Svagheterna kommer fram i terapisituationer men döljs hos den aktive missbrukaren genom kemisk affektmanipulering. Ingen kan t ex verka så lugn, avspänd och oberört höjd över tingen som den heroinpåverkade.

Affektregression,

återgång till primitiva känslor. Just när effekterna av narkotiska ämnen klingar av, drabbas missbrukaren vanligtvis av en storm av känslor. Konfrontationen med verkligheten och de egna känslorna kan upplevas som plötsliga attacker utifrån. Missbrukaren känner sig hotad och råkar då in i en narcissistisk kris, dvs självbilden och självkänslan vacklar. Denna kris medför i sin tur en affektregression, dvs den drabbade blir mera barnslig och primitiv. Alla känslor blir ångestladdade. Missbrukaren tappar tillfälligt förmågan att beskriva och därmed också att bearbeta sina känslomässiga upplevelser.

Afghan,

hasch (cannabis) från Afghanistan i svartbruna, ofta pressade kakor på 30-70 gram. Masari Sherif är den mest kända tillverkningsorten.

Afghani,

hascholja. (Se Cannabis.)

Afrikan,

svart afrikan, slanguttryck för afrikanskt hasch.

Afrodisiakum,

medel som väcker eller förstärker könsdriften. Många medel med denna beteckning bygger på självsuggestion och saknar helt mätbara effekter, t ex ren- eller noshörningshorn. Vissa droger kan, särskilt i början av en missbruksperiod, ha starkt sexualstimulerande effekter. Vid fortsatt missbruk blir dock själva drogeffekten mer eftertraktad än sexuella aktiviteter. Centralstimulantiamissbrukare kan efter rehabilitering ha svårt att genomföra samlag, eftersom sex blivit starkt förknippat med drogbruket. Detta kan öka risken för återfall. (Se även Sexualitet och droger.)

After-trip,

återtripp, oväntad återupplevelse av det ursprungliga LSD-ruset eller ruset av andra hallucinogena droger. Återtrippar kan uppträda under åratal efter experiment med hallucinogener.

Aggravering,

mer eller mindre medveten förstärkning av sjukdomssymtom för att uppnå vinster, t ex medlidande eller sjukskrivning.

Aggressivitet,

retlighet, benägenhet för våldsyttringar. I praktiken skiljer man mellan verbal aggressivitet, dvs när någon far ut i hot, skällsord eller invektiver och fysisk aggressivitet med verkliga våldshandlingar. Människor i förvirringstillstånd eller svår abstinens är ofta oroliga och kan ha en, som man säger i kliniska sammanhang, "lättväckt aggressivitet". (Se lVåld och droger.)

Ahl, Kennet,

författarpseudonym för Lasse Strömstedt (f 1935) och Christer Dahl (f 1940). De utkom 1974 med den galghumoristiska romanen Grundbulten, som bl a ingående skildrar den typiska jargongen bland amfetaminmissbrukare på svenska fängelser. Boken följdes av Lyftet (1976) och av Lasse Strömstedts Storfräsarna (1979).

Aids,

se HIV/aids.

AIK-are,

slanguttryck för gulsvart kapsel innehållande amfetamin. Sådana kapslar förekom på den illegala narkotikamarknaden under 1960-talet.

Akatisi,

oförmåga att sitta stilla, relativt vanlig biverkan av behandling med neuroleptika och vid Parkinsons sjukdom.

Aktionsgruppen mot Narkotika,

den svenska regeringens aktionsgrupp mot narkotika.

Akupunktur,

instick av nålar i kroppsvävnaden för att ställa diagnos, behandla eller bedöva. Det är en flertusenårig kinesisk metod, som ibland används för att lindra abstinenssymtom vid avgiftning av narkotikamissbrukare och även för att motverka "suget" efter droger. Metoden brukar särskilt tilltala de missbrukare som misstror den s k skolmedicinen och föredrar alternativa behandlingsformer. Inom narkomanvården började akupunktur användas mera systematiskt i början av 1970-talet. Ett program utvecklat av dr Michel Smith i South Bronx, New York, har blivit modell för akupunkturprogram på ett 30-tal narkomanvårdskliniker i USA och ett 20-tal i Europa, bl a Narkomanvårdsenheten vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Programmet innehåller akupunktur, kinesiska övningar (Qi-Gong), örtbehandling, massage och samtalsterapi. Programmet genomförs i grupp under ständig läkarkontroll och med regelbunden urinprovtagning. Programmets längd är 6-e veckor fördelat på tre perioder. Samtidigt etableras kontakt med socialdistrikt och eventuellt länkorganisation.

Akut,

plötsligt inträdande, hastigt förlöpande (sjukdom). Motsatsen är kronisk.

Akutvård,

se Överdos och Avgiftning vid narkotikamissbruk.

Alamut,

assasinernas (haschrökarnas) fästning på tiohundratalet.

AL-anon,

organisation av länkkaraktär som stöder anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare. (Se AA.)

AL-ateen,

organisation av länkkaraktär som stöder barn till alkoholister. (Se AA.)

Alfacetylmetadol,

C23H31NO2, smärtstillande preparat som tillhör gruppen opioider, narkotikaklassat enligt förteckning II. Det används inte som läkemedel i Sverige.

Alfameprodin,

C17H25NO2, smärtstillande preparat som tillhör gruppen opioider, narkotikaklassat enligt förteckning II. Det används inte som läkemedel i Sverige.

Alfametadol,

C21H29NO, smärtstillande preparat som tillhör gruppen opioider, narkotikaklassat enligt förteckning II. Det används inte som läkemedel i Sverige.

Alfametyltiofentanyl,

N-[1-[1-metyl-2-(2-tienyl)etyl]-4-piperidyl]propion- anilid), tillhör gruppen opioider, narkotikaklassat enligt förteckning I.

Alfaprodin,

C16H23NO2, smärtstillande preparat som tillhör gruppen opioider, narkotikaklassat enligt förteckning II. Det används inte som läkemedel i Sverige.

Alfentanil,

C21H32N6O3, bedövningsmedel som tillhör gruppen opioider, narkotikaklassat enligt förteckning II. Varunamn i Sverige är Rapifen (injektionsvätska).

Alkaloider,

en grupp organiska kemiska föreningar som finns naturligt i växtriket och ofta har starka effekter på människokroppen. De har använts som droger, gifter och läkemedel under mänsklighetens hela historia. (Se Ergotamin och Mjöldryga.)