Tillbaks till innehållsförteckning
I detta häfte beskrivs hur heliga svampar används för personlig
utveckling, botande av sjukdomar och ökad insikt.
Men det finns också en annan sida. Svamparna innehåller
psilocybin, vilket hör till de psykedeliska eller hallucinogena
drogerna. Hit hör även LSD, meskalin och extacy. Dessa droger
är alla klassade som narkotika.
Ämnena har använts under ogynnsamma förhållanden av
personer som haft dåliga kunskaper om drogernas effekt och de
har därför fått svåra biverkningar. Även under ogynnsamma
omständigheter är biverkningar sällsynta, men de få fall som fått
allvarliga konsekvenser har förstorats upp i massmedia och både
läkare och allmänheten har fått en uppfattning on dessa droger
som "vansinnesgift" eller "dödsdroger".
Men de undersökningar som gjorts där LSD eller psilocybin
använts i terapeutiskt syfte visar att ingen som inte redan hade
psykiska störningar innnan har heller fått några problem efteråt.
När det gäller risken för självmord säger många läkare och
forskare att risken troligtvis hade varit större om patienterna hade
fått konventionell vård istället för psykedelisk (3).
Den största risken med psykedelisk terapi är densamma som
med all djupgående psykoterapi. Om det omedvetna material
som kommer upp inte kan accepteras eller integreras kan
symtomen förvärras och till och med leda till självmord. Men
riskerna har överdrivits, främst av två orsaker. Den ena är att
psykedelisk terapi förväxlas i debatten med narkotikamissbruk
och har därför förväntats ge samma biverkningar. Den andra är
att i psykedelisk terapi tillåts alla känslor att få uttryck, även
främmande eller destruktiva. Idén att vi ska tillåta dessa känslor
få utlopp känns skrämmande för många vilket skapar negativa
fördomar.
Fördomarna är otroligt starka och många människor slår ifrån
sig utan att lyssna. Jag talade med en offentliganställd psykolog
om en person som med hjälp av LSD-terapi blivit fri från sitt
svåra amfetaminmissbruk. Psykologen tittade skräckslaget på
mig och sa:
"Det blir väl inte bättre för att man ersätter ett missbruk med ett
annat, och dessutom med en mycket farligare drog".
Det hjälpte inte att säga att det endast behövts tre psykedeliska
sessioner, och att dessa sessioner hjälpt personen, inte bara ifrån
missbruk, utan även till bättre självkänsla och bättre social
anpassning. Det räckte att nämna ordet LSD så var diskussionen
avslutad för hennes del - ett vansinnesgift kan aldrig vara bra!
De som använder psykedelika på ett okunnigt sätt känner sig
ofta väldigt otrygga om det uppstår oväntade eller skrämmande
upplevelse. De vågar då inte konfronteras med dessa upplevelser
utan stänger istället av känslorna. Det gör att de kan utveckla
ångest, oro och s.k. "flashbacks". Bästa sättet att lösa sådana
problem är genom ordentlig information om hur de psykedeliska
drogerna fungerar. Sedan kan man lösa de återstående problemen
med olika form av terapi t.ex massage, meditation, dans,
holistisk andning eller helt enkelt med en eller flera ps-sessioner.
Tyvärr finns det ingen som helst förståelse för detta synsätt
idag. Istället kontaktas psykiatrin där personen behandlas med
elchocker och starkt giftig och vanebildande narkotika s.k.
neuroleptika eller bensodiazepiner. Denna "medicin" blockerar
nerverna och kan ge bestående nerv- och hjärnskador. Medicinen hindrar den självläkande psykologiska processen och hindrar all framgång. Detta är jag övertygad har skapat långt fler kroniker
på våra anstalter än vad de psykedeliska drogerna någonsin kan åstadkomma.
Jag känner till en 45-årig man som togs in på psyket när han var
19 på grund av psykos. Han hade haft svåra psykiska problen
från barndomen, och åkte in på grund av en "snedtripp". Nu sitter
han i rullstol, hans kropp och ansikte är förvridet och han tappar
periodvis talförmågan. Han reser runt i sverige ihop med en polis
som berättar för förskräckta föräldrar och skolungdomar om
skadorna han fått av LSD. Jag har talat ned den här polisen och
han erkände då att LSD inte gav hjärnskador i egentlig mening,
utan endast en psykisk störning, men medicinering och annan
behandling på mentalsjukhus under tjugo års tid hade gett de
fruktansvärda skadorna. Det är alltså dagens psykiatri vi ska
varna för i första hand, inte LSD. Hade han fått LSD-terapi hade
han med största sannolikhet varit frisk inom några månader.
Detta exempel visar att fördomar och okunskap om de
psykedeliska ämnena har orsakat svåra personliga tragedier.
I Holland har professor Jan Bastiaans använt LSD i detta syfte (att bota snedtrippar) och gett nästan 100 procentigt positivt resultat. Han har också hjälpt många med krigsneuroser genom LSD-terapi, vilket her gett ett otroligt gott resultat. Endast en till fem sessioner brukar räcka för att bota en allvarlig krigsneuros, som annars är livslång.
När det inte längre håller med psykoser har man hittat på att
LSD skulle ge ärftlighetsskador. Det började med stora rubriker
på 70-talet efter att några forskare rapporterade att LSD kunde
skada människans kromosomer. Läser man denna rapport lite
noggrannare finner man att en extremt hög dos LSD gav lika
stora kromosomskador som en kopp kaffe eller en magnesyl. (4, 10) Skador som i praktiken är helt försumbara. Några galna forskare
i USA gav stora doser LSD dagligen under ett helt år till barn på
ett barnhem. Inga som helst skador kunde påvisas, vare sig på
hjärna eller kromosomer. (1, 16)
Jag har letat upp alla rapporter som går att finna om psykedelisk
terapi och de är entydiga. Försök själva att hitta en enda rapport
med substans i som kunnat påvisa några skador! Många rapporter
är beställda av olika påtryckargrupper mm. endast för opinionsbildande syfte -
dessa är lätta att genomskåda om man går igenom de
fakta/påståenden de bygger på. Ett exempel är två läkare som är
starka LSD-motståndare vilka genomförde "psykedelisk terapi"
på sina patienter för att visa att det inte gav resultat. (12) De hade ingen tidigare erfarenhet av psykedelika och gjorde allt tvärt om
mot vad beprövad erfarenhet säger (med vilje, naturligtvis).
Naturligtvis var deras terapeutiska resultat magert. "Tyvärr" hade
inte någon av deras patienter fått psykos, som de hoppats på. Av
den rapport de lämnat tvingas man konstatera att LSD är en
ovanligt biverkningsfri medicin även när det missbrukas på detta
vis.
Exemplen visar också att psykedelisk terapi inte är något som
läkarna ska ha ensamrätt på. Som patient skulle man ju inte veta
vilken dåre man råkar ut för! Det är då bättre att man får ha den
som guide man känner bäst förtroende för, och när de gäller
psykiatriker ligger de lågt på listan hos de flesta som haft med
dem att göra. Svampen växer fritt och kan inte förbjudas att växa.
Att få plocka den medicin man behöver från naturen är en
grundläggande mänsklig rättighet som vi måste värna. Låt därför
all svampplockning, innehav av svamp för eget bruk samt all
konsumtion av svamp vara lagligt, så länge den används på ett seriöst sätt!
Någon gång i framtiden hoppas jag att samhället ska nå insikt
och förståelse för de heliga växternas kraft. Det är nödvändigt
med en ny syn på människan, inte minst inom vården och
psykiatrin.
Det jag tror kan bana väg för ett nytt holistiskt tänkande är i
första hand alla de nya "alternativa" metoder som börjar komma
allt mer - Zonterapi, rosenterapi, frigörande andning, holotropisk
andning, meditation, guidad visualisering, musikterapi mm.
När man nått förståelse för dessa helhetsterapier kommer man
automatiskt att få förståelse för de heliga växterna och de
annorlunda medvetandetillstånd som de framkallar.
Ett helhetsmedvetet samhälle - där individerna tar ansvar för
sina handlingar och där det egoistiska beteendet betraktas som en
asocial primitiv drift - kan ge individerna så otroligt mycket mer
än bara status och ägodelar. Omtanke - kärlek - medkänsla är
något vi ofta saknar idag. Först när detta är en självklarhet kan vi
få ett rättvist samhälle, där den ene inte behöver trampa på den
andre för att finna lycka.
Släpp svampen fri !
En positiv framtid.