Det var bara en tidsfråga tills populärmusikfenomenet "narco corridos," eller folkballader om de offentliga personerna i drogsmugglingen tog den Engelske-språkiga världen med storm.

Här publiceras texten till folkballaden "The Ballad of Ramón Arellano Félix" av en grupp kallad "Los Embajadores del Norte." Men först lite bakgrund: den rapporterade men inte bekräftade döden den här månaden av Ramón Arellano Félix, anklagad drogboss med andra familjemedlemmar av Tijuanakartellen, har det spekulerats ivrigt om i allt från den Mexikanska pressen till New York Times. Myndigheterna tror han är död men kan inte hitta hans kropp.

The Ballad of Ramón Arellano Félix Av Los Embajadores del Norte

I'm going to tell you a story
Of some brothers in Tijuana
They started out hungry and humble
They soon forgot marijuana

What gave them their riches and mansions?
Surrounded by barbed wire and roses
They took from the farms of Colombia
Straight to the gringo bankers' noses

People would shake their hands
And follow wherever they'd go
Ramón was the handsomest brother
Lived the high life in San Diego

The Ambassador said
"He's dead, he's dead"
Thank you, Jeffrey
The Ambassador said
"He's dead, he's dead"
But he's free, he's free, he's free

But then came a change of regime
And they went through some hard knocks
When they lost their boy Zedillo
And Chapo got his Fox

Chapo Guzmán walked out of prison
Under certified law and order
Today he walks down Main Street
Along the Texas border

The true kingpins in suits and ties
Had so many officials to thank
When the Fox took the national treasury
All the way to the City Bank

The Ambassador said
"He's dead, he's dead"
Thank you, Jeffrey
The Ambassador said
"He's dead, he's dead"
But he's free, he's free, he's free

Ramón flew into a rage
Said "My time is almost done,
For they've only made me number two
And Osama gets number one"

Opium, Marijuana
Cocaine and Crystal Meth
They live to see another day
As Ramón fakes his own death

FBI, CIA, Customs
Interpol, DEA
They live to steal another day
But Ramón he's gone away

The Ambassador said
"He's dead, he's dead"
Thank you, Jeffrey
The Ambassador said
"He's dead, he's dead"
But he's free, he's free, he's free

Barry and the Penetrators, ett reggaeband från Jersey Shore, kommer att ha med en sång kallad "Ron Jeremy" på deras nästa album, låten är bandets personliga hyllning till porrstjärnan Ron Jeremy.

Anledningen är deras stora dyrkan av Ron Jeremy. "Vi älskar alla porr, i mina tidiga år av puberteten när jag först började titta på porr, var han i varenda film jag såg. Jag började när jag var ungefär 14. Han var hjälten för oss alla," säger ledsångaren Barry Petersen. Han och basgitarristen träffade Jeremy nyligen och Jeremy fick en chans att lyssna på låten och han "älskade den."

Sångtexten inkluderar text som "När jag växer upp, vill jag bli precis som Ron Jeremy." Petersen sa att det finns inga svärdomar i låten, och att bandet kanske kommer att försöka få den spelad på de stora radiostationer i USA, de funderar också på att göra en "Ron Jeremy" musikvideo.

Bandet introducerade låten vid "Nightmoves Show" i Tampa Bay i November och passade på att dela ut ca 100 gratis-singlar. Petersen beskriver Barry and the Penetrators ljud som reggae med införd punkrock och ska. "Ron Jeremy" låten är en "ren reggae-dub," säger Petersen.

Albumet är en uppföljaren till deras debutalbum "Beaver Country" och går under arbetsnamnet "Addicted." Petersen sa att Barry and the Penetrators vill fortsätta vara ett independent-band tills vidare och bygga en gräsrotspublik innan man skriver på för något stort bolag. Jeremy som står under kontrakt hos Metro Studios utnämndes nyligen till den största porrstjärnan av alla tider och albumet är tänkt att släppas i vår.

Utgivaren av "Hit Man: A Technical Manual for Independent Contractors" godtog en uppgörelse förhandlad fram pga en federal stämning av en kvinna som attackerades av en yrkesmördare som använt boken som en guide. Villkoren har inte avslöjats som en del av uppgörelsen, sa Lloyd Berstein, advokat som företrädde Paladin Press, som återfinns i Boulder, Colorado.

Bobby Joe Wilson hade stämt för minst $4.5 miljoner i skador från utgivaren, som också ger ut titlar som "Den Anarkistiska Kokboken," "Bli din egen begravningsentraprnör: Hur Du gör dig av med en Död Kropp" och "Ljuddämpare för Handvapen."

Stämningen började 1998 medan hon och hennes man, Robert Leslie Goggin, 29, höll på att skiljas. Goggin anlitade Robert Vaughn Jones, också 29, att mörda hans fru för utbyte av $100,000 från hennes livförsäkring. Jones vittnade att han sedan köpte boken från förlaget Paladin.

I hennes stämning, beskriver Wilson ett tjugotal råd från boken som Jones följde bokstavligen i hans planer att döda henne. Råden handlade om göra sig av med bevis, skapa en mask, välja vapen och att undvika fängelsedom om du åker fast, enligt domstolsförhandlingarna. Goggin och Jones dömdes 1991 till 17 1/2 år i fängelse för attacken.

Wilson's stämning var den första som lämnades in efter en liknande stämning i Maryland utlöste oro över att yttrandefrihetsrättigheter kan minska ju fler personer som ger bokutgivare och filmproducenter skulden för brott som inspireras av deras verk.

Wilsons advokat, Don Corson, sa att hans klients fall handlade om att bokförläggaren hade konspirerat eller hjälpt till i brottet mot Wilson. Uppgörelsen krävde dock inte att bokförläggaren ska dra in eller ändra i bokens innehåll eller distribution. "Det här var inte ett fall där yttrandefrihetförsvarare ställde upp. Den här sortens aktivitet är inte generellt skyddad av yttrandefrihetslagarna i USA," sa Corson.

I försvar mot Maryland stämningen, sa Paladins advokater att "Hit Man" var avsedd för en stor publik av brottsintresserade och mystikförfattare. Ändå så kom företaget överrens i September 2000 för att sluta sälja boken i en uppgörelse från Maryland stämningen. En talesman för Paladin sa att företagets representanter kommenterar inte om Wilsons stämning ändrat deras sätt att sköta företaget.

Den mystiska kufen och hippien Thomas Di Leva ska ut på fredsturné och samtidigt släppar han en universiell fredsång gratis på nätet.

De kallas båda 'Fred i rörelse' och representerar kärlekens budskap i en mer orolig värld, han väljer turnerandet istället för en ny skiva för som han säger: "det behövs." Thomas Di Leva är en av Sveriges både älskade och hatade artister, men han är iallafall orginell. Med låtar som "Glad att du ännu har tårar", "Hell is made of love", "Kungen av kosmos" och "Miraklet" har han gjort ett intryck i musikvärlden.

Technohuset Docklands webbsida har fått en mer professionell och affärsinriktad websida, man riktar numera inte bara in sig på technofester, utan också gayfester, företagsfester, middagar och olika arrangerade arrangemang.

På websidan kan man läsa om deras catering och möjligheter att anordna evenemang som passar dina önskningar. Även om technofester fortfarande kommer att finnas kvar så får man nu samsas med slipsnissar och yuppienallar.

Den berömda domedagsklockan som ger en indikation på hur nära vi är jordens undergång för den mänskliga rasen har kommit ett steg närmare efter den 11 September och de efterföljande händelserna.

Nobelprisvinnare i fysik, Leon M. Lederman, har ställt om klockan som nu visar 11:53, när den når tolv är det kört. Klockan som organiseras av "Bulletin of the Atomic Scientists" har tidigare stått på 11:51 sedan 1998.

Det var en unik framflyttning pga att klockan har aldrig tidigare flyttas som ett svar på en enskild incident tidigare i historien, men 9/11 och terroristernas jakt på nya undergångsmaskiner har lett till den senaste ändringen av visarna.

Förundersökningen mot riksdagsledamoten Siw Persson har lagts ner.

Åklagaren Christer van der Kwast kan inte bevisa att Siw Persson har begått något brott, han anser att hennes beskyllningar, om att polis och åklagare medvetet skulle ha hjälpt personer som förföljde henne och en väninna, saknar sanning.

Själv säger hon att åklagaren la ner fallet eftersom han inte ville att ännu mer maktmissbruk skulle uppdagas. Siw Persson anklagade främst överåklagare Sven-Erik Alhem för maktmissbruk och jag skulle inte bli förvånad om det i framtiden kommer fram fakta som får allmänheten att se på honom annorlunda än den gör idag.

Hon är inte direkt glad över varken åklagarens beskrivning av henne som utan verklighetsuppfattning eller medierna som hon anser tar myndigheters sida alldels för lätt utan att kolla fakta. I stället för att ta åklagarens beslut med lättnad gör hon sig klar för ännu en strid, vad vill hon inte än avslöja, men en person som Siw Persson ska man inte räkna bort i första taget.

Polisdatautredningen föreslår att Sverige följer Amerikanska FBI och hänger ut efterlysta grova brottslingar på internet, efterlysningarna ska finnas tillgängliga på polisens nya webbsida.

Nuvarande EU-regler säger att polisen inte får använda internet eller annan IT för efterlysningar pga lagar mot spridning av personuppgifter och polisdatalagen. Men ett nytt lagförslag kan ändra på situationen så polisen får rätt att eftersöka personer som begått brott med minst två år i straffskalan som grova våldsbrott, sexbrott och narkotikabrott.

Polisdatautredningen säger samtidigt att det måste finnas tydliga regler för publicering för att undvika misstag och chans till ekonomisk ersättning när misstag begås. Eftersom skyddet för integriteten är stor i Sverge krävs det ett omfattande skydd och regelverk för att undvika felaktiga publiceringar.

I Holland finns det inget krig mot droger. Dom tycker det är ett socialt problem, inte ett kriminellt. Och alla bevis pekar på att deras politik fungerar.

På en upptagen väg ligger Hoog Catherijne, en stor inomhusgalleria, bredvid ligger Stationsplein centre i staden Utrecht, den liknar en sorts klinik. Väggarna är kaklade, golvet är ljust linolieum. Det finns en liten reception och fyra gånger i veckan en sjuksköterska. Stationspleins huvudsakliga affärer pågår i en rad glastäckta rum utrustade med bänkar och diskbänkar. I en av dem så suger sig de som är beroende av crack in ångorna från sina hemagjorda pipor; i en annan jagar heroinrökare draken. En plats är reserverad för sprutnarkomaner. Det behöver inte sägas att deras statliga utdelade sprutor är rena.

Förra veckan i England så hördes det röster som höll med den nyligen adlade fd borgmästaren Rudolph Giuliani att fängsla cannabisrökare och fördöma Brian Paddick, poliskommisarie i Lambeth, för att han berättade för ett internet-forum att droglagarna behöver reformeras. Att komma till Hollands fjärde största stad är att krossa en kulturell barriär. För det första är det det tydliga: som de flesta städer i Holland, befolkningen i Utrecht är 300,000, har de coffee-shops, 40 av dom, varenda en säljer ett tjugotal olika märken av cannabis för rökning vid borden eller att ta med sig. I Holland betraktas idéer, som i England skulle vara radikala, inte alls kontroversiellt. "Det finns inget krig mot droger i Holland," säger Machel Vewer, en äldre polis som har spenderat tiotals år med att arbeta med beroende. "Vad är meningen med att gå till krig mot en del av ditt eget land? Droger är här för att stanna och de kommer alltid att finnas. Det här är ett socialt problem, inte ett kriminellt problem och hela samhället måste tackla det - inte lämna det till polisen de själva."

Det betyder acceptera att narkomaner också är människor: deras bakgrunder, deras historier och att du måste respektera dom. De kan fortfarande leva meningsfulla liv och de är inte en förlorad grupp. "Om du tittar på England, Frankrike, Spanien, så har de alla problem med droger. Men Holland började tänka på hur man ska ta hand om det mycket tidigare. Vi tror inte vi kan lösa problemt helt, men vi kan reglera det, göra det kontrollerbart. Ni är 20 år bakom oss," säger han.

Det är ingen utopi. Runt gallerian av Hoog Catherijne, så finns Utrechts beroende, många av dem hemlösa: orakade, trötta, smutsiga. Gallerian och dess besökare, fyllda med välstånd, skulle kunna vara ett lovligt byte för stölder för att köpa sina droger från langare. Vilket fortfarande är olagligt. Men mätt mot den nära katastrof av drogpolitiken i England, så pekar bevisen mot att Holland har fått det rätt.

Förra sommaren spenderade jag några veckor forskande för två artiklar åt Observer om hårda droger i England - Som jag tidigt upptäckte, det senare deccenniumet har sett en explosion i användning av Klass A droger, mest crack och heroin. Beslag av tull och polis har ökat, men priset faller, medans marknaden har utökats längre ifrån dess inre city-fäste. I Cotswold byar av gyllene stenar och teaffärer, kan heroin köpas lika lätt som ett mål mat. Som drogforsknings-organisationen Drugscope konstaterade, går tonåringar från cannabis till crack och heroin fortare.

En ökning av drogberoende och drogrelaterat brott har också ökat. Goda intentioner och goda idéer att ta itu med problemen har funnits. Sedan mitten av 1990, har regeringen erkännt att de behöver minska behovet av droger genom utbildning och rehabilitation. Ändå, med undantag för inrikesminister David Blunketts förslag att omklassifiera cannabis som en Klass C drog, har inte några lagar ändrats. Polischef Paddick kan be sina poliser att inte arrestera cannabisrökare, men att godkänna coffeeshops är inte i hans område. Mer radikal reform fortsätter att vara tabu.

I Holland, startar drogpolitik med pragmatism. Dess centrala mål, säger Harold Wychgel från Drugscopes holländska motpart, Utrechts Trimbos institut, "är att reducera risken som finns genom användning av droger på användarna, folk i närheten och samhället i stort." Den Holländska attityden erkänner att nå det målet kräver motsägningar och kompromisser.

Att sälja cannabis genom coffeshops fortsätter att vara teoretiskt olagligt. "Dom kan stänga ner mig i morgon," säger managern för Utechts största coffeshop, en rökfylld shop i en fin renässansbyggnad vid floden av Rhine-kanalen. Men hans affärer regleras knappt, polisen kollar att hans påsar med cannabis från Mellanöstern och olika potenta arter som "Nederweed" inte väger mer än 5 gram och att hans kunder inte är under 18. Hanteringen är under sträng kontroll, säger Vewer. "En shop blev stängd efter att den upptäcktes sälja till någon under 18 år och dess licens drogs tillbaka."

I coffeeshoparna regleras affärerna av polisen beroende på den organiserade brottslighteten. Vid bakdörrarna, köper ägarna deras varor från kriminella importörer, som precis i England kan bli undersökta, åtalade och sända till fängelse. Är det ett problem? Vewer rycker på axlarna. Tydligen inte. Rhineflodens shopmanager ler, "Jag har gjort det här i 25 år." Han pausar. "Köpa är tillåtet."

I gränsområden och i Amsterdam har coffeeshops ökat Hollands turistnäring. Ändå var anledningen till att de först dök upp i 1976 att skilja på marknaden mellan mjuka och hårda droger och på det sättet stänga langarens väg från cannabis till heroin och kokain.

Politiken må lita på ett lagligt gränsland men bevisen som säger att det fungerar är överväldigande. "Bara titta på de här figurerna," säger Wychgel. "Heroin är inte bara en fråga i Holland. Antal beroende har varit stabilt, på runt 25,000, i 20 år. Och dom beroende blir äldre; få ungdomar ansluter sig till dem."

Vid circa 20 pund/gram, kostar Holländskt heroin ungefär hälften av priset i England, där fakta att drogen är billigare än den var under 1990-talet har övertygat deras kunder att flytta ifrån cannabis till heroin. Per person av befolkningen, har Holland ungefär en fjärdel av Englands beroende. Medans, Holland också har mindre antal cannabisrökare. Speciellt bland unga. Från 10 år ges drogutbildning. Den försöker, säger Wychgel, att presentera fakta om drogerna på ett sätt som tar bort glamouren från dem men ändå lämnar beslutet till individen. Vi säger: "Det är ditt ansvar, det här är vad drogen kommer att göra. Vi säger inte bara Nej, vi säger kunskap."

Trimbos undersöker 10,000 Holländska skolbarn vart fjärde år. Den sista studien, i 1999, visar en liten minskning i cannabisanvändning - 20% av 15-16 åringar har provat och 5% röker regelbundet. Mindre än 1 på 1000 hade provat heroin. Samma år hade European Monitering Centre funnit att 40% av brittiska skolbarn vid samma ålder hade provat cannabis och 1 på 50 hade provat heroin.

En liknade pragmatism med att reducera skada som den regerande principen är tydlig på det sätt Utrecht behandlar hårda droger. Rökning och injeceringsrummen vid Statinosplein formar en del av ett imponerande nätverk av byggnader. Några hanterar de hemlösas beroendes överlevnadsbehov. Vid Inlope centre, under ännu en galleria, kan registrerade användare få duscha, rena kläder, billig varm mat, spela biljard och vila ut från stressen på gatan.

Den nya Stek byggnaden, en smart bungalow bredvid kanalen, kombinerar droganvändningsrum med ett kafé och vanliga rum. Från en narkomans synsätt är möjligheterna tydliga. Martin 34, en crack- och heroinberoende användare i 16 år säger: "Före de byggde det här stället så jagade de oss. Du var tvungen att använda på gatan och hela tiden titta bakom dig. Nu kan du sitta ner i lugn och ro och verkligen njuta av drogen och du är inte stressad, livet är mycket mindre aggressivt nu."

Samtidigt hävdar Vewer att samhället också mår bättre. Beroendecenters ger en omedelbar tillgång till rehabilitationsprogram och arbetsutbildning för de som vill ha den och en del arbeter på centret dem själva, städa, tvätta, laga mat. Ruud Laukon, en gatukoordinator från Utrechta stora drogsociala arbetsprojekt, Centrum Mallieban, arbetar sida-vid-sida med Vewer: "Vi och polisen har samma åsikt. Om du behandlar beroende som kriminella, behandlar de dig som kriminell också. Att sända dem till fängelse löser ingenting."

De beroende spenderade förut deras dagar i en mörk, gångtunnel under Hoog Catherijne galleriet, tunneln är nu stängd. De ofredade och var farliga för förbigående, det brukade också vara bråk mellan narkomaner. "Det är mycket lättare nu att ha ett bra förhållanden till dem, det skapar regler och de beroende vet att de måste följa dem. Det gör det hela mycket lättare att kontrollera."

Patrullerandes i gallerian med två uniformerade poliser, Robert Wisman och Sander van der Kamp, är den personliga naturen av kontrollen uppenbar. Om och om igen så kommer användare fram och hälsar på poliserna och stannar för att prata. Medans vi passerar labyrinten av affärer och restauranger, pekar de ut de kända langarna, några som varit i fängelse. I Utrecht, som i England stjäl användare för att finansera sitt beroende. Medans vi går, förklara Wisman den tunna blå linjen att försöka hålla tillbaka brott. "Vi har många cykelstölder. Användarna stjäl dem och säljer dem till studenterna. Och stölder från bilar, de slår sönder fönstret, tar bilstereon och naturligtvis snatteri och en del plånboksstölder." Hur är det med personrån, grova stölder? Wisman stannar och de två poliserna samtalar. "Jag tror vi hade ett förra året. Jag är inte säker. Det är väldigt ovanligt." Bilstölder? De skrattar. "Inte här."

Officiell statistik håller med. Hoog Catherijne må vara centret av Utrechts drogscen, men brott är inte mer vanligt här än någon annanstans. År 2000, så höll "International Crime Victims Survey" med statistiken från gatorna: Brotten som narkomaner begår - inbrott, rån, snatteri och stöld från bilar - är alla mer vanliga i England än i Holland.

Före jag går på mitt tåg till flygplatsen frågar jag Wisman om han gillar sitt jobb. "Mycket," svarar han. "Ibland blir jag lite deprimerad att det aldrig kommer att finnas någon riktig lösning på drogscenen. Men samtidigt tror jag inte det håller på att bli värre."

Hans svar talar för sig självt om skillnaden mellan den Brittska och Holländska attityden på droger och brott. I England, har flertal politiker och poliser efter varandra lovat att vinna kriget mot drogerna, och i och med att presentera sin retorik pumpat upp fienden i allmänheten, förstorat deras styrka och demoniserat narkomaner, använt medier för att skapa våger av vad kriminologer kallar "brottshysteri." Resultatet har blivit en nästan total restriktion för politiker att kunna manövra.

I Holland finns en lugnare attityd på förhållandet mellan staten och invånarna, en medvetenhet av statens begränsningar har skapat en strategi av behållning och begränsning av skadan, och där nödvändigt, ett snabbt, pragmatiskt lagligt gränsland. Det finns ingen fråga om vilken politik som varit mest effektiv.

En kampanj lanserad av Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU kallad "Vill du bo i Moderaternas Sverige?" där de kritiserar Moderaternas politik har fått sin motkampanj, den är gjord av Oscar Mannbro och parodierar SSUs kampanj. Både finns nu tillgängliga på nätet.

Colombianska rebeller svarar på förklaringen av krig

Vilka var de bästa libertarianska filmerna och dokumentärerna under 2001? Den frågan ställdes nyligen till läsarna av det populära libertarianska nyhetsbrev "Miss Liberty's Film and TV Update" och svaren kom omgående.

Av David Wallis från www.Featurewell.com

Under en senare nyhetsresa till Kuba, vart jag inbjuden att delta i en fest som några Kandensiska studenter höll som gick vid Universitet i Havanna. Liggandes på en gammal soffa i studentområdets utehäng befann sig Kanadenserna som hade kommit till Kuba som en del av Dalhousie Universitets studier-utomlands program och förklarade hur bra Kuba var, det lät som ren propagandareklam för kommunistpartiet. Dom öste beröm över Kubas fria utbildningssystem och universiella hälsovård och skyllde lidandet av det kubanska folket helt på USAs handelsembargo.

Frihet, som en student från Ontario förklarade det, ordnade aldrig mat till en hungrig bonde eller vaccinerade ett barn. Vidare, chefen för bostadsområdet som håller koll på sina grannars lojalitet till revolutionen är faktiskt harmlös, eftersom de döljer det inte. En kvinnlig student från Newfoundland bjöd på en blank blick när hon frågades om hon har tänkt på att hennes skolavgift kanske stödde en regim som regerar genom våld och hot.

Det fanns en ensam Kubansk gäst på festen också men han var helt tyst (kanske han blev rädd av det fria utbytet av idéer,) en man från Vancouver frågade mig varför jag var så upphängd på det här med personlig frihet. Hör upp pojkar: Många Kanadensare, speciellt internationella utvecklingsstudenter med en enkelbiljett till ett utbytesprogram behöver gå tillbaka till skolan när det kommer till hur mycket de vet om Kuba. Det samma gäller för professorer vid Dalhousie Universitet.

Vid min hemkomst från Kuba, pratade jag med professor Jane Parfart, chef för internationella utvecklingsstudier vid Dalhousie i Nova Scotia. "Jag är säker på att Kubanska studenter kan komma hit," sa hon helt seriöst. "Jag hoppas studenter kommer hit precis som studenter från Sierra Leone kan komma hit."

Kanske Dalhousies rektor ska fundera på att läggga till en rapport om Kuba av mänskliga rättighetesorganisationen Freedom House till skolans obligatoriska läsningslista - för studenter och personal. I sådana fall skulle de lära sig att "rättighet att röra sig fritt och att välja var man vill bo, utbildning eller jobb är ordentligt restrikterade" i Kuba och hur låter "försök att lämna ön utan permission är ett straffbart brott."

Dom skulle lära sig om Fidel Castros grepp på information. Att oberoende Kubanska journalister kan vänta sig "hårt arbete och övergrepp medans dom är i fängelse av statens säkerhetsagenter." Även baseball-historikern Severino Nieto kan inte få sina läroböcker om baseball publicerade eftersom Castro vägrar att erkänna att organiserad sport fanns innan revolutionen. Och de skulle få en hård läxa om de hårda förhållandena som Kubanska politiska dissidenter upplever, som kan hållas i åratal i Castros fängelsen och psykiatriska institutioner på falska anklagelser som att "sprida fiende-propaganda."

Ändå när dom konfronteras med fakta fortsätter ändå många Kandadensare inklusive dom naiva idelistiska studenter i Havanna att tona ner den mörka sidan av Kuba, vilket är den näst mest populära orten för Kandensiska turister. Några kommer förklara deras konstiga förhållande med Castro med att det är den Kandensiska traditionen med "konstruktiv inblandning," en politik som visar sig som okonstruktiv avhållsamhet. Bara tänk på Castros upprepade vägran att skriva på FNs konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, trots uppmuntran från Kanadas premiärminister Jean Chretien.

Andra hävdar att heja på Castro tillåter kandadenserare chansen att skilja sig ifrån USA, medans de ger sina grannar från Söder en spark på pungen. Psykiatriker kanske kallar det projektion, men studenter av de mänskliga förhållandena vet att deras stöd för en omoralisk regim som förslavar sitt folk bara ger beröm till fienden, inte en fiende till USA, utan en fiende av frihet och demokrati överallt.

Godfather Fake Pages har bytt namn, flyttat och uppdaterat sina arkiv med nya bilder. Förut var de kända som Godfather fake pages men har nu blivit Sweden Fake Celeb Club (SFCC), de har det största arkivet av falska porr-kändis bilder i Sverige, och i sitt senaste nyhetsbrev berättar de om sin flytt och uppdateringen och att de nu har över 700 falska bilder på svenska kändisar i sitt arkiv.

Det är samma bilder som blev kända för ett tag sen i kvällstidningarna med medlemmar av kungafamiljen i pornografiska situationer. Bland de nya bilderna märks Meral Tasbas, Anna Lindberg, Carola och Anna Appelberg.

Nu kommer ännu en annons som motsäger Bushadministrations försök att binda ihop droganvändare med terrorism. Det är drogreform-organisationen Drug Policy Alliance som producerat annonsen.

Den har en bild på Bush med texten "Den här månaden tittade jag på Super Bowl, slösade 10 miljoner av era skattepengar på en lögnaktig kampanj och utnyttjade kriget mot terrorism till att försöka blåsa liv i det misslyckade kriget mot droger."

Den fortsätter att poängtera att medans administrationen ger skulden för terrorism på USAs cannabisrökande ungdom, är det faktiskt kriget mot drogerna som skapar den olagliga marknaden som hjälper till att finansiera terrorismen. Den säger också att pengarna borde spenderas på ett bättre sätt, på rehabilitering och att bekämpa USAs verkliga hot.

Porrindustrin har frågat sig frågan sen de första mästerskapen i Gang Bang hålldes i Polen tidigare i månaden. När blir en Gang Bang en Gang Bang?

Tre kvinnor tävlade i tillställningen, men Polens Klaudia Figura vann med 646 partners, och slog porrstjärnans Houstons rekord på 620 som sattes 1998, trodde alla. Nu säger Houstons talesman Harry Weiss att det är fusk eftersom Figura hade sex med 646 män, tävlandes tillsammans mot två andra tjejer, så tekniskt "...är det en Orgie, inte en Gang Bang."

20-åriga Figura håller inte med och kallar 32-åriga Houston för "...en gammal kärring för att hon försöker behålla rekordet på det här sättet." Figura säger att om Houston inte officiellt erkänner sig besegrad senast den 3 mars så kommer hon att flyga ut till L.A. och utmana Houston i en ny Gang Bang tävling.

Privates Nordamerikanska president Richard Arnold meddelade att företaget kommer att lansera en ny Europeisk linje kallad Maxs.

Till skillnad mot många andra Europeiska produktioner är Max filmad i Sverige. "Det är väldig sällsynt att filma produkter i Sverige," säger Arnold som har dubbelt medborgarskap, både i Kanada och Sverige. Han säger också att trots att Sverige är ganska liberalt mot sex, finns det fortfarande en tabu mot kvinnor som medverkar i filmer med sexuellt innehåll.

Arnold förde Max till Privates vetskap efter att ha sålt företaget före han gick över till Private. "Det har alltid varit min idé att öka företagets linje av kvalitétsprodukter. Max är det bästa som kommit från Sverige sen Private; den är en slags hyllning till Privates egna bakgrund," avslutar han. Max kommer att släppas i slutet av April i Nordamerika.

Homusexuella partnerskap har blivit lagliga i Finland, den nya lagen tillåter dock inte par att adoptera barn eller att använda samma efternamn. Lagen säger att Finländare som är över 18 kan registrera en samma-sex union i en civil ceremoni som liknar giftemål.

Den ger också de homosexuella paren samma rättigheter som gifta heterosexuella par vid arvsrätt samt skilsmässa. Den finländske Lesbiska och Gay Organisationen välkomnade beslutet men sa att den går inte långt nog. Rainer Hiltunen, organisationens chef, säger: "Det är en milstolpe i finsk lag och har stort symboliskt värde. Men den är en kompromiss och ger inte samma sex par samma rättigheter som gifta par. Den nya lagen addresserar inte heller barns rättigheter i homosexuella partnerskap men en regerings arbetsgrupp ska arbeta vidare på det."

Han tillade att flera homosexuella har redan ansökt om att få deras relationer registrerade och flera hundra förväntas göra det årligen.

Sedan atollen Tuvalu i Stilla Havet gick med i FN för två år sen är Schweiz tillsammans med Vatikanstaten de enda länder i världen som inte är medlemmar i FN och många vill att det förblir så, speciellt de från höger i politiken. I ett referendum nu på Söndag (020303) så kommer Schweiz att rösta om de ska bli den 190 medlemmen i FN.

Trots att den Schweiska staden Geneva gästar FNs Europeiska högkvarter, åtta av deras departement och att Schweiz redan betalar 150 miljoner Francs varje år till FN som stöd till deras humaniteriska arbete och att regeringen följer FNs råd på globala frågor så vill de konservativa att Schweiz ska fortsätta med sin neutralitet, oavsett kostnaden.

"Vi sätter friheten och självständigheten av vårt land före allt annat," säger Toni Brunner, medlem av Christoph Blochers populistiska högerparti, Swiss Peoples Party (SPP) och vid 27 års ålder landets yngsta MP. "Om vi går med i FN så måste vi skriva under ett bindande avtal där vi måste göra vad de stora makterna säger." Monika Lienert, från samma parti är inne på samma linje, "Vi blir tillsagda att visa mod och gå med, är det inte mer modigt att vara det enda landet som inte är med?"

Det konservativa mötet slutar med att de röstar nej till en organisation som har en fem-manna organisation som är USA-dominerad och som skulle kunna tvinga Schweiz att implementera FN-sanktioner och embargon. Schweiz röstade 1986, då var det 75,7% av de 7 miljoner invånarna som röstade nej. Men det var då när FN var paralyserat av det kalla kriget och det fanns skäl att inte gå med. Idag är förhållandena annorlunda, det kalla kriget är över, FN fungerar igen? och deras isolerande funktion hindrar dem både politiskt och ekonomiskt.

Nästan alla säger Ja idag, politiker, företag, tidningar, Dr Blochers SPP är de enda som inte vill gå med. Men det är en stark röst, biljonär och ledare av ett stort parti med en fjärdedel av rösterna. Senaste statisiken visar att 55,4% säger Ja, men Nej:s stora hopp ligger i att det krävs en majoritet av rösterna, inte bara de populära rösterna utan ocksa av cantonerna (delstaterna) i landet och några av de minsta håller på Dr Blochers parti.

Avhopp till Sverigedemokraterna verkar vara populärt inför höstens val, först gällde det modertaten Sten Andersson, nu gäller det den fd centerpartisten Sven-Olle Olsson.

Sven-Olle Olsson kommenterar sitt beslut att ställa upp för SD med att han gillar SDs flyktingpolitik, han är imponerad av Sten Anderssons kandidatur för SD och hans Sjöboparti delar SDs motivation på många punkter, han har även begärt inträde i partiet.

Sverigedemokraternas partiledare, Mikael Jansson, säger om avhoppet att Olsson är respekterad av många av Sverigedemokraternas medlemmar och att hans beslut att ställa upp för SD ger dem hopp om framgångar vid årets val.

Olsson karriär är lång med höjdpunkter som den kommunala folkomröstningen om flyktingmottagandet i Sjöbo 1998, som han drev på tillsammans med moderaterna. Flyktingmottagandet röstades ner med 67%, efter att ha blivit utesluten från Centerpartiet gick han till det nybildade Sjöbopartiet som blev kommunens största parti vid 1994 års val.

Radioannonser för spelföretaget Unibet på MTGs radiostationer upprör lotteriinspektionen.

Den otroligt "nödvändiga" myndigheten har informerat stationerna om att reklamen är olaglig, det är det normala tillvägagångssättet, om de inte slutar så väntar böter eller anmälan. LI verkar granska MTGs företag hårdare än andra koncerners mediaföretag.

Däremot finns det ett problem för lotteriinspektionen att bestämma vem som är ansvarig för sändningen, MTG eller stationerna själva. Enligt LI har MTG överträtt lagen flera gånger. Stationerna själva hävdar att de inte visste om att reklamen var olaglig och i vissa fall nekat till att ha sänt reklamen.

Enligt rykten ska MTG har tecknat avtal med Unibet men det förnekas av MTG som redan beslutat sluta sända reklam-snuttarna.