MMM (Million Marijuana March) kommer till Sverige.

Äntligen får förbudssverige sin egen marijunalegaliseringsdemonstration. För första gången någonsin, iallafall sen 60-talet, kommer folk att ta till gatorna den 1 Maj och kräva en legreform av Sveriges cannabislagar. Cannabishistoria kommer att skapas live när MMM i Sverige hålls den 1:a Maj 2004.

En svensk porrdokumentär om porrlegenden Seka har precis kommit ut.

Filmen om 1970-talets porrstjärnan Seka, "Desperately Seeking Seka," är producerad och regisserad av den svenska trion Christian Hallman, Magnus Paulsson, Stefan Nylén och är något så ovanligt som en porrdokumentär om USAs sexindustri som inte enbart handlar om de påstådda negativa effekterna av att vara en porrskådespelerska, som det förväntas när svenskar ska dokumentera den farliga och "osunda" sexindustrin.

Subdvd skriver själva om filmen så här: "Det fanns en tid... då sexfilm sågs på biografer, filmades på 35mm film, hade riktiga manus med en handling och regisserades av personer som tyckte att de gjorde riktig film - inte snusk. Det var 70-talet, före hemvideons genombrott, och den platinablonda gudinnan på vuxenunderhållningens silverduk var en karismatisk och entusiastisk kvinna vid namn SEKA, en stjärna dyrkad av miljoner fans från hela världen. En av dem är journalisten Stefan Nylén, som bestämde sig för att hitta henne och göra en intervju.

Vem är SEKA? Vad har hon att berätta? Hur var sexindustrin under dess glansdagar? Vad hände med dåtidens producenter, regissörer & stjärnor? Följ med Stefan på hans resa genom sexfilmsindustrin för att hitta SEKA. Desperately Seeking Seka är en är en äventyrlig odyssé genom det barnförbjudna Amerika. Filmen bjuder på roliga filmklipp och öppenhjärtiga intervjuer med några av sexfilmsindustrins mer välkända ansikten från då och nu - samt riktigt groovy musik."

En brittisk TV-kanal planerar att sända en abort-procedur den här månaden.

Fem-minutfilmen kallad "My Fetus" (Mitt Foster) kommer att bli den första gången en abort någonsin televiserats i Storbrittanien. Det korta videoklippet visar en läkare som använder en vakumpump för att utföra aborten av ett fyra-veckor gammalt ofött barn. Resterna av den aborterade babyn kommer sen att placeras i en plastskål för tittare att beskåda.

Ytterligare bilder av aborterade barn vid 10, 11 och 12 veckor kommer också att visas för TV-publiken, liksom en undersökning av ett sju-veckor gammalt aborterat foster. Den romersk-katolska kyrkan, som starkt motsätter sig aborter, har beskrivit sändningen av filmen som "motbjudande." Mags Patten, talesman för Channel 4, försvarade den kommande sändningen av filmen med att det handlar om att "öppna upp debatten om abort."

Filmmakaren Julia Black, som är fotograf för filmen, berättade för den engelska tidningen Telegraph att abort är en fråga som behöver adresseras för vad det är - tagandet av livet av ett oskyldigt ofött barn. "Abortdebatten i det här landet behöver föras upp till debatt," resonerar Black. "Jag tror 'pro-choice'-rörelsen (för kvinnans rätt att välja) inte länge kan lita på att bara hävda att abort är en kvinnas rätt."

Hon tillade att abortförsvarare "måste börja se verkligheten" att en abortprocedur är en våldsam och farlig procedur som bokstavligen suger ut livet av en ofödd baby. Black, som själv hade en abort när hon var 21, säger att människor kommer överraskas av att även foster i de första tre månaderna kan vara utvecklade nog i dess kroppsdrag så att de ser ut som en liten baby.

"Aborterade foster från 10 veckor framåt ser ut som små bäbisar. Vi vet rationellt att en abort avslutar livet av en potentiell människa men varför, när vi ser vad de ser ut som, blir vi så chockade?" förklarar Black. Hon hoppas filmen kommer att få människor att tänka på varför de stödjer eller förkastar abort.

Channel 4's Jess Search, som godkände sändningen, säger att hon tror "My Fetus" kommer "öppna upp diskussion inom ett svårt område" för personer på båda sidorna av abortfrågan.

Filmen är schemalagd att sändas den 20 April.

Det här är en krönika från Alan Young, en person med lite sympati för annorlunda åsikter, publicerad i den kanadensiska tidningen Toronto Star. Den handlar främst om Ernst Zundel, revisionist och fängslad i ett kanadensiskt fängelse utan att vara åtalad för något brott, bara för han anses vara en säkerhetsrisk, men också om "hatbrottslingar" generellt. Young, som är judisk, vill se Zundel torterad och "avprogrammerad." Anledningen jag publicerar den här är för att visa att det finns galningar även på den sk "goda" sidan.

Föräldralösa och tre-åriga spädbarn har använts som försöksdjur i potentiellt farliga medicinska experiement sponsrade av läkemedelsbolag.

Den brittiska droggiganten GlaxoSmithKline är ett av företagen inblandat i skandalen visar dokument avslöjade för Guardian. Företaget sponsrade experiement på barn från vårdhemmet Incarnation Children's Centre i New York som specialiserar sig på att behandla HIV-infekterade barn och som drivs av katolska välgörenhetsorganisationer.

Glaxo har sponsrat minst fyra medicinska tester sedan 1995 på latinamerikanska och svarta barn på hemmet. Experiementen gick ut på att testa säkerheten och toleransen av AIDS-medicin, av vilka en del hade möjligen allvarliga sidoeffekter. Glaxo tillverkar en rad av droger för behandling mot HIV, inklusive AZT.

Barnen som utsattes för testen hade antingen blivit infekterade med HIV eller var födda av HIV-positiva mammor. Deras föräldrar var döda, gick inte att spåra eller dömdes vara olämpliga att ta hand om dem. Vanligtvis kräver tester på barn, föräldrars medgivande men eftersom spädbarnen var på vårdhem, höll New Yorks myndigheter den rollen.

Barn på Incarnation ska ha använts i totalt 36 experiment - varav minst fyra var medsponsrade av Glaxo. En del innefattade testandet av AIDS-mediciners giftighet. Ett innebar att fyra-åriga barn gavs höga doser av en cocktail på sju droger samtidigt. Ett annat undersökte reaktionen av sex-månaders spädbarn till en dubbeldos av mässlingsvaccin.

1997 medsponsrade Glaxo försök där barn användes för att ta reda på data om "tolerans, säkerhet och pharmacokinetic" (drogers reaktion i kroppen) för Herpes-droger. I senare experiement testades barnen med AZT. Ett tredje test sponsrat av Glaxo och amerikansa Pfizer undersökte "långsiktig säkerhet" av anti-bakteriedroger på tre-månaders spädbarn.

Det medicinska etablissemanget har försvarat försöken med argumenten att dessa barn fått motta modern terapi som de annars inte skulle fått tillgång till för potientiellt dödliga sjukdomar. Men hälsovårds-aktivister hävdar att det finns en skillnad mellan att förse de senaste drogerna och experimenterande. De hävdar att försöken var av fas 1 - bland de mest riskabla - och att HIV-tester för spädbarn inte är en pålitlig indikator av verklig infektion och därför kan giftiga droger ha getts till friska spädbarn. HIV-droger är liknande de som används i kemoterapi och kan ha allvarliga sidoeffekter.

En del kritiker har kallat barnen för "försöksdjur". Vera Sharav, president i "Alliance for Human Research Protection," är en av dem.
- Dessa är några av de mest sårbara individer i landet och det verkar finnas en policy att ge läkemedelsföretag tillgång till dem. I historien av medicinsk forskning har vi sett fångar misshandlas, utvecklingsstörda missbrukas och nu fattiga barn i ett vårdhem," säger hon.

Efter avslöjandet har flera amerikanska politker kallat på en full redovisning av dödsfall och negativa effekter hos barnen och stadens hälsodepartement har lanserat en undersökning.

Som svensk media (gladligen) har rapporterat om, så funderar några holländksa politiker på att skärpa lagarna så att hollländskodlad stark cannabis med extra hög THC-halt ska klassas som en tung drog. Men som vanligt är rapporteringen selektiv från svensk media, men tack vare Swecan (Swedish Cannabis Organisation) kommer här en annan vinkel på händelserna från Amsterdam:

Amsterdams kommunfullmäktige kräver att odling av cannabis legaliseras. Detta krav kommer som en reaktion på den skärpning av narkotikalagstiftningen som justitieminister Donner och folkhälsominister Hoogervorst föreslagit.

Amsterdams kommun anser att en legalisering är nödvändig för att motarbeta de kriminella gängens kontroll över cannabismarknaden. Samtliga partier i kommunfullmäktige, utom Kristdemokraterna (CDA), ställer sig bakom uppropet.

Ministrarna Donner och Hoogervorst pläderar i ett öppet brev till parlamentet för en mycket striktare syn på lätta droger. Bland annat kräver de att "nederwied" klassas som tung drog eftersom THC-mängden i denna typ av marijuana ökat dramatiskt de senaste åren. De menar att detta sannolikt innebär att hälsoriskerna ökat markant.

Donner och Hoogervorst kräver också att lagen skärps så att coffeeshops inte får lokaliseras i närheten av skolor. Ministrarna menar att kraftfulla åtgärder måste till för att hindra drogturismen. Därför vill man riva coffeeshops på orter nära nationsgränsen samt förbjuda personer som inte bor i Nederländerna att handla cannabis.

På sikt eftersträvar man ett system som innebär att ransoneringskort ska utfärdas till coffeeshop-besökare som är bosatta i landet. Dessa ska, förutom att hindra turister från att handla, också förhindra att vissa personer köper allt för mycket cannabis vid ett tillfälle. Maastricht har utsetts till försökskommun. Slutligen vill ministrarna att straffet för odling av cannabis i stor skala höjs till fem års fängelse. Parlamentet i Haag ska diskutera ministrarnas brev.

I det öppna brevet ber Donner och Hoogervorst kommunerna om hjälp. Men med undantag för Kristdemokraterna säger alltså Amsterdams politiker nej. I ett manifest antaget av Amsterdams kommunfullmäktige den 6 april slår man fast att kriminalisering av cannabis inte löser några problem. Tvärtom anser man att en ytterligare legalisering vore att föredra. En legalisering av cannabisodling vore bättre för både folkhälsan och brottsbekämpningen, menar man. Amsterdams kommunpolitiker hoppas nu på stöd från politiker i andra stora städer.

En lesbisk sexroman skriven av vicepresidenten Dick Cheneys fru Lynne Cheney orsakar de konservativa i USA generande problem.

1981 kom "Sisters" ut, en sexroman som utspelas sig i den gamla västern på 1900-talet. Novellen innehåller kondomanvändning, feminster som knullar runt, bustiga bröst, horhus, våldtäktsförsök, mord, prostitution och en tung lesbisk sidohandling, av vilket hon skriver godkännande av.

Förlaget New American Library, ett dotterbolag av Penguin Books USA, planerade att återutge novellen i pocketform nyligen, men planerna stoppades efter Lynne Cheneys advokat Robert Barnett kontaktade, alternativt övertalade förlaget. Penguins talesman Liz Perl sa "Vi kände att det fanns ett ökande intresse eftersom det är ett valår och vi beslöt det kunde vara en i rättan tid bok." Men som det ser ut nu så gäller bara att finkamma second hand bokaffärer för dem som vill läsa Cheneys lebsiska äventyr.

Bokskandalen kommer vid en tid när gaygiftemål är en av de stora frågorna i USA just nu, och Bush försöker få igenom en ändring i konstitutionen som skulle tvinga, även delstater som San Francisco som vill kunna gifta sammasesxpar, att inte göra det. Dessutom har paret Cheney en lesbisk dotter, som leder hennes pappas valkampanj.

Politiska bedömare anser att genom påtryckningar övertala Penguin att inte ge ut boken igen, hoppas republikanerna att undvika en kontrovers eller konflikt med extremhögern inom partiet. En underdrift minst sagt! Enligt Cheney representerade inte Sisters hennes bästa verk och det var därför förläggaren valde att inte återpublicera den.

Perl och Barnett säger att ingen hotades med något rättslig aktion. Även om New American Library hade rättigheterna att återtrycka den 25-åriga novellen, som länge varit utom tryck, säger Perl att det inte fanns någon önskan att ge ut en bok som inte författaren var nöjd med.

Cheney har varit aktiv i publicering över de senaste åren, hon har släppt den bästsäljande barnboken "America: A Patriotic Primer," och sponsrat ett litterärt pris, the James Madison Book Award, för den bästa historieboken skriven för unga människor.

Ett utdrag ur boken (fler finns på länken nedanför): "Låt oss gå iväg tillsammans, bort från ilska och plikten av män. Där kommer bara oss två finnas, och vi skall dröja oss igenom långa eftermiddagar av söt tillbakadragande. På kvällarna skall Jag läsa för dig medan du arbetar på dina korsstygn i skenet från brasan. Och sen skall vi gå till sängs, vår säng, min käraste flicka."

Den största prisgalan för oberoende film i USA, Independent Spirit Awards, har delat ut sina priser.

Den 26 Februari hölls prisceremonin som alltid samlar några av de bästa inom mainstream hollywoodfilmen som fått sin start inom independentfilmen. Galan lockar många kändisar och intressanta filmskapare. Många storstjärnor av idag gillar också att behålla kontakten med independentfilmen, om de skulle behöva en comebackfilm, ifall deras karriärer går neråt.

Årets stora vinnare blev Lost in Translation som plockade hem tre priser, Bästa film, (Sofia Coppola och Ross KatzBest) Bästa Regissör (Sofia Coppola) och Bästa Manus. (Sofia Coppola) Bästa första film-priset gick till den annars inte uppmärksamamde regissören av Monster, Patty Jenkins. John Cassavetes-priset med det lämpliga kriteriumet (Bästa film gjord för under $500,000 (ca 3.7 miljoner kr.) gick till Station Agent, regisserad och skriven av Thomas McCarthy.

Alla vinnarna

Best Feature
Lost in Translation (Focus Features)
Producers: Sofia Coppola and Ross Katz

Best Director
Sofia Coppola
Lost in Translation (Focus Features)

Best Screenplay
Sofia Coppola
Lost in Translation (Focus Features)

Best First Feature
Monster (Newmarket Films)
Director: Patty Jenkins
Producers: Mark Damon, Donald Kushner, Clark Peterson, Charlize Theron, Brad Wyman

Best First Screenplay 
Thomas McCarthy
The Station Agent (Miramax Films)

John Cassavetes Award (For the Best Feature made for under $500,000) 
The Station Agent (Miramax Films)
Writer/Director: Thomas McCarthy
Producers: Mary Jane Skalski, Robert May, Kathryn Tucker

Best Debut Performance
Nikki Reed
Thirteen (Fox Searchlight Pictures)

Best Supporting Female
Shohreh Aghdashloo
House of Sand and Fog (Dreamworks Pictures)

Best Supporting Male 
Djimon Hounsou
In America (Fox Searchlight Pictures)

Best Female Lead
Charlize Theron
Monster (Newmarket Films)

Best Male Lead
Bill Murray
Lost in Translation (Focus Features)

Best Cinematography
Declan Quinn
In America (Fox Searchlight Pictures)

Best Foreign Film
Whale Rider (Newmarket Films)
Director: Niki Caro

Best Documentary
The Fog of War (Sony Pictures Classics) 
Director: Errol Morris

Producers Award 
Mary Jane Skalski, producer of The Station Agent and The Jimmy Show

Turning Leaf Someone To Watch Award
Andrew Bujalski, director of Funny Ha Ha

DIRECTV/IFC Truer Than Fiction Award 
Megan Mylan and Jon Shenk, directors of Lost Boys of Sudan 

Special Distinction Award 
21 Grams
Director Alejandro González Iñárritu
Screenwriter Guillermo Arriaga
Producer Robert Salerno
Sean Penn
Benicio Del Toro
Naomi Watts 

En bok som gräver runt bland det sällan diskuterade fenomenet av dödskulter finns nu tillgänglig att köpa på internet.

"Death Cults" (Dödskulter) är den hyllade författaren Adam Gorightly senaste verk och utreder förekomsten, grunden och myten av dödskulter, mestadels i Amerika. Den forskar in i den mörka buken av 1960-talets alternativa kultur och de många ondskefulla spöken som trädde fram från "kärlekens sommar."

Boken är förutbestämd att bli en underground-klassiker, när Gorightly länkar kulter som "The Process Church of the Final Judgment" och Manson-familjen till element av den undre världen och intelligenssamhällen. Han borstar tillbaks spindelnäten av det ockulta till att avslöja en verkligt störande berättelse som fortsätter att skrämma och förfölja oss än idag.

Många tror att kor är heliga i Indien. Men faktum är att landet är världens största producent av skinn och läder. Det mesta läder som importeras till Skandinavien kommer från indiska kor. Djurens rätt och PETA avslöjar nu att misshandeln av djur i den indiska läderbranschen är brutal och systematisk.

Under flera år har världens största djurrättsorganisation, PETA, samlat bevis på övergrepp på djur inom den indiska läderindustrin. Resultatet är en chockerande inblick i en industri som stöds av tusentals ovetande svenska läderkonsumenter.

Garvat läder stod för upp till 50 procent av den totala exporten från livdjurssektorn i Indien under 2000-2001. Under samma tid importerade Sverige läder och läderprodukter till ett värde av ca 140 miljoner kronor från Indien. Med dessa pengar har svenska konsumenter och företag finansierat plågsamma djurtransporter och outhärdliga slaktförhållanden.

Eftersom det är förbjudet att slakta kor i de flesta indiska stater transporteras djuren ofta hundratals kilometer till de områden där slakt är tillåten. Under dessa dödsmarscher binds korna till varandra genom rep i nosringar och drivs fram under ständiga slag. Kor som kollapsar får sina svansar brutna eller sina ögon ingnidna med tobak och chilipeppar för att de ska gå vidare. Djur som transporteras med lastbilar pressas ihop så att många kvävs eller skadas av varandras horn.

Väl framme vid slakteriet är många kor så skadade att de måste släpas in. Inne på slakteriet får korna ofta bevittna hur andra djur får strupen avskuren. Vissa får benen avstyckade medan de fortfarande är vid medvetande eller utsätts för att bli levande flådda.

– De som bor i närheten av vilket slakthus som helst i Indien kan vittna om skriken från djuren, om stanken, smutsen och att man struntar i den allmänna hygienen, säger advokaten Raj Panjwani, som leder PETA:s juridiska kampanj mot den indiska staten för dess bristande djurskydd.

– Ofta betraktas läder som en oskyldig "biprodukt" från köttindustrin. Men denna undersökning visar att läderkonsumtionen i sig leder till våldsamt djurplågeri, säger Per-Anders Svärd, förbundsordförande för Djurens rätt. Alla kor borde vara heliga. Därför uppmanar vi alla konsumenter att fråga efter andra material än läder i sina butiker.

Den israeliska dagstidningen Jerusalem Post har publicerat ett kall av amerikanska judiska aktivister på ett förbud av webbsidan JewWatch.com efter att det avslöjats att sidan rankades som nummer 1 i Googles sökmotor.

Bakom ropen på förbud finns Daniel Sieradski, en judisk bloggare tillsammans med Steven Weinstock, en fastighetsinvesterare i New York. De har spridit runt petitioner som kräver att USAs regering gör Jew Watch olaglig. De har också försökt ändra Googles sökrankning genom hackningsverktyg och program.

JewWatch (JudeVakt) innehåller ett stort arkiv av påstådda judiska och zionistiska brott mot mänskligheten, från Zionistiska Deir Yassin massakern till de judiska-bolsjevika massakerna i Ryssland, och är en förlägenhet för vissa personer och organisationer med judisk härkomst. Sidan har kallats av ADL (Anti-Defemation League) som en källa som påverkar ungdomar och studenter som använder internet för forskning och fakta.

Ett av ADLs argument för ett förbud är ett "skydd för sanningen." "Ett av våra stora oron är att barn som är oförmögna att skilja på vad som är sant hamnar på en av dessa hatsidor," skriver dom. Men trots att många inte gillar vad som skrivs på hatsidor, ses ändå de senaste försöken att stänga ner sidan som ett hot mot yttrandefriheten av många människor.

Sidan skriver själva att de "håller ett vakande öga på judiska församlingar och organisationer över hela världen" och att de är ett icke för ekonomisk vinning bibliotek för privata studier, lärdom och forskning." Dess omfattande bibliotek innehåller information om judiska folkmord, konspirationer, judiska hatgrupper, dokument, föredrag hållna av judar, historia, judiska medialögner, judars makt i samhällen, judiska ledare, judiska terrorister, judiskt-grundade organisationer, judiska kontrollerad press, judiska underhållare, i stort sett en internationell judelista, som den av Ahmed Rami från svenska Radio Islam.

"Vad som händer är verkligen upprörande; de kan inte komma undan med att säga de värsta saker som lögner, antisemitism, främlingsskräck och rasistiska kommentarer. Alla våra anstängningar tom idag att få bort dessa sidor från internet har varit misslyckade pga yttrandefriheten tillåter personer att göra rasistiska och antisemitiska anmärkningar," säger Dr Efraim Zuroff från Simon Weisenthal Center om bl.a JewWatch.

Striden lär fortsätta, men folk borde istället för att försöka avlägsna information, ägna mer tid åt att peka folk till vad de anser vara mer korrekt information, men framförallt lämna tänkandet om vad som är bra och dåligt och rätt och fel till individen.

Något försenad kommer här en presentation av vinnarna i Cannabis Cup 2003, de 16:e i ordningen, som meddelades den 27 November 2003 i Amsterdam, Holland.

Nästa års (2004) priser avgörs i slutet av November i år och kommer presenteras snabbare, men bättre publicerat överhuvudtaget än inte alls. Prisutdelningarna föregås av en vecka av smakning och testning av alla cannabissorter i de holländska coffeeshops, en festvecka som brukar locka turister från hela världen till Amsterdam. Röstningen görs sen och vinnarna presenteras med ett av cannabiskulturens finaste ära.

Årets mest prestigeladdade pris, Cannabis Cup, (Bästa gräs från en coffeeshop) gick till coffeeshoppen Green House och sorten 'Hawaiian Snow' som vann före Damkrings 'NYC Diesel' med dubbelt så många röster. På en tredje plats kom Barney's 'Laughing Buddah'.

Bästa coffeeshop på det hela taget-priset gick igen till Green House, med Barney's och Damkring på respektive andra och tredje plats. Alla svenskar som ska till Amsterdam, nu vet ni vilken coffeeshop som har de bästa sortimentet och vilka etablissemang ni ska besöka för den bästa upplevelsen.

Bästa frösorter och deras fröföretag röstades fram i tre kategorier (sativa, indica och importerade) av en jury av utvalda experter. Sativa Cupen gick till "White Haze" från White Label Seeds, följt av "Biddy Early" från House Seeds på silverplats och "Hawaiian Snow" från Green House Seeds.

Indica Cupen vanns av "MK Ultra" (Thseeds), följt av "AK 47" (Serious Seeds) och på bronsplats kom "Pot of Gold" från Flying Dutchmen. Klassen importerade sorter, Imported Hash Cup, vanns av "Seheresade Sticky" från Damkring, "Bab Bered Bush" (Bush Doctor) kom på andra plats och klassen avslutades med den exotiska "Arabica" (Arabica Lounge)

Bästa nederländska hash-kategorien framröstad av publiken, med tillhörande pokalen Neder Hash Cup, vanns av "Helter Skelter Ice" från Barney's med 241 röster. På andra plats kom "Kali Mist Bubble Hash" från Damkring med 160 och sist "Royal Jelly" från Blue Velver med 89 röster.

Prisutdelningen rundades av med Glass Cup, där man belönar de finaste glastillbehören, och Product Cup, där rökinstrument uppmärksammas. Vinnaren av årets Glass Cup blev "Cannabis College" av Shiva Glass och Product Cup-pokalen hamnade hos företaget Storz and Bickel för deras "Volcano Vaporizer."

Journalister Utan Gränser (Reporters Sans Frontieres) delade nyligen ut flera priser för att betona några av de största hoten mot yttrandefriheten online.

Priserna för online-förtryck sammanföll med en internetfestival som Frankrike och flera fransktalande länder (Belgien, Burkina Faso, Senegal, Madagaskar och Quebec, Kanada) höll mellan den 29 Mars och 4 April. RSF välkomnade festivalen och noterade att när den öppnade på den 29 Mars, spenderade 72 cyberdissidenter runt världen dagen i en fängelsecell för publicering av kritik mot deras regeringar online.

Majoriteten av "vinnarna" var nationer med enväldiga regimer. T.ex gick toppriset Golden Palm till Kina, ett "lätt val i år för dess 60 cyberdissidenter i fängelse, hundratusentals av webbsidor censurerade och den strikta censuren av e-post." Saudi-Arabien fick motta priset "First Prize for Censorship" efter att mer än 400,000 online-föremål censurerats, allt från politiska webbsidor till obehöriga islamiska organisationer och så klart det allra minsta som rörde sex.

Förutom att dela ut priser till flera länder (mest Vietnam, Kuba, Maldiverna och Syrien) pekade RSF ut två personer för deras anti-yttrandefrihetsbedrifter: Zimbabwes president Robert Mugabe (för att vara "pressfrihetens rovdjur" genom hela sin karriär och för hans "växande beslutsamhet att kväva användningen av internet") och den franska industriministern Nicole Fontaine ("för hennes föreslagna lag på digital ekonomi som hotar yttrandefrihet online.")

Gruppen gav också ut ett "Grand Prize for Hypocrisy"-pris till FN och deras världstoppmöte på informationssamhällen för att ha reserverat speciella platser vid mötet "för länder som på de grövsta sättet undertryckt internet, som Kina och Kuba."

Den kanadensiska tidskriften Adbusters publicerade för ett tag sen en lista på de 50 mest inflytelserika neokonservativa där man markerade de 26 som var av judisk härkomst för att visa hur amerikansk utrikespolitik styrs av dem. Artikeln följdes av en massiv proteststorm.

En ny kampanj för att få mer kändisar inom nöjesindustrin i Amerika att stå upp för marijuanalagreform har lanserats av MPP (Marijuana Policy Project).

Komikern Bill Maher, fd guvenören av Minnesota Jesse Ventura, fd U.S. Surgeon General (chef för allmänna hälsan i USA) och läkaren Joycelyn Elders, fd guvenören av New Mexico Gary Johnson, och sångare/skådespelare Michelle Phillips har anslutit sig till MPP för att försöka värva andra kändisar och offentliga personer i kampen för förnuftiga marijuanalagar.

MPP, Amerikas största marijuanalagreform-organisation, har anlitat en ny chef för VIP-relationer, Francis DellaVecchia, som ska övervaka den nya kampanjen. DellaVecchia, som har ett förflutet själv som skådespelare, författare, regissör, och inom teater och politik, har också utökat MPPs rådgivande styrelse, med Maher, Ventura, Elders, Johnson, och Phillips, bland flera.

Phillips, som en gång började som medlem av musikergruppen 'The Mamas and the Papas', hjälper t.ex till med lanseringen genom att delta i en brevskrivarkampanj till hennes kollegor i underhållningsindustrin. I brevet påminner hon att det görs 700,000 anhållningar varje år för för misstankar om marijuana och att 88% gäller enbart innehav, inte försäljning eller tillverkning. Hon skriver "Att anhålla vuxna marijuanrökare gör ingenting för att hålla marijuana ur händerna på barn, men att anhålla vuxna sliter isär familjer och förstör karriärer. Jag stödjer MPP för att de är den mest professionella och trovärdiga organisationen som arbetar för att ändra desssa skadliga policys."

Förra året ledde MPP en framgångsrik lobbyansträngning för Marylands medicinska marijuanalag, det första sådana lagförslag att signeras till lag av en republikansk guvenör. Skyddet för medicinska marijuanapatienter kommer fortsätta vara en topprioritet i år medan organisationen trycker på för lagstiftning för att stoppa Drug Enforcement Administration's räder på patienter och vårdgivare som följer villkoren av Kaliforniens 'Proposition 215' och andra delstaters medicinska marijuanalagar.

Projekt planerade för i år sträcker sig från privata soaréer till konserter och andra offentliga tillställningar. MPP har också skapat en speciell VIP-webbsida, www.mpp-vip.org. "Alla av mina professionella uppdrag har blandat kultur och politik, så det här projketet passar mig utmärkt," säger DellaVecchia. "Ökande märker allmänheten att Amerikans nuvarande marijuanalagar är ett destruktiv fiasko, och den här lanseringen kommer att ge ny energi till rörelsen för policys baserat på förnuft, vetenskap, och medlidande."

Med mer än 15,000 medlemmar och 70,000 e-post prenumeranter i USA enbart, är Marijuana Policy Project den största marijuanalagreformsorganisationen i USA. MPP arbetar för att minimera skadan associerad med marijuana - både konsumtionen av marijuna och lagarna som ämnar förhindra sådan användning. MPP anser att den största skadan associerad med marijuana är fängelsestraffet.