En tingsrättsdom i Östersund sa under veckan att det var ofredande när två tonårspojkar kallat tjejer på en skola för ord som hora och slyna. De ska nu betala skadestånd till två unga kvinnorna.

Jag tvivlar på att Sveriges invånare kommer sluta använda hora pga domen. Och inte heller bör det göra det. Lagar har aldrig varit bra på att förhindra hur människor uttrycker sig, och inte heller bör det användas till det. Lika lite som hets mot folkgrupp får människor att sluta sprida skitsnack om vissa minoriteter.

Hora är ett skällsord, men det borde det inte vara. Vad kan vara mer berömdvärt än att ge sina medmänniskor njutning? Och att samtidigt ha det som yrke, och få betalt för det. Varför kan vi inte bara ta ett steg tillbaka och tänka efter, innan vi överreagerar på ord som hora? Mycket i Sverige skulle vara bättre om vi bara lugnade ned oss, och kom ned från våra hypernervösa moraliska höghästar.

Svärord fyller liksom horor, en viktig funktion i samhället. De används för att lösa konflikter, avreagera sig med, och framförallt att uttrycka sig på. Svordomar, könsord och slanguttryck är alla delar av vår kultur och språkarv, lika mycket som Dramaten eller opera, även om vi vill erkänna det eller inte.

Är verkligen att kalla tonårstjejer som ligger med många killar för horor, så fruktansvärt? Vem vet, kanske växer de upp och blir prostituerade. Oddsen är ju större för dem, än tjejer med stabila pojkvänner. Så varför göra en så stor sak av det? Och även om oskulder kallas horor, kan de inte bara strunta i det, för att rädda det lilla som är kvar av yttrandefriheten i Sverige?

Det förvånar mig alltid över hur lätt svenskar har att signera bort sina rättigheter för någon liten skitsak.

Följande citat är hämtat från bloggen Min Mening och Fajaf instämmer: "Horor kan faktiskt ha sin nytta och ha det bra ibland, fitta är väl inte helt fel och fan tror jag lika mycket på som helvetet (dvs noll) tillsammans med jävlar (från djävlar) som inte heller har i mitt liv att göra."

Än en gång har "vissa" partier drabbats av brevbärares vägran att göra vad deras jobb går ut på, att distributera post. Förra gången var det Nationademokraters valinfo som vissa brevbärare motsatte sig att dela ut. Denna gång är det Sverigedemokraternas valinfo inför EU-valet den 13 Juni som stoppas, trots att partiet har ett avtal med Posten.

Seko, brevbärarnas fack säger att de inte vill distributera materialet för att de innehåller "rasistiska formuleringar", vilket varken partiet eller Posten själva håller med om. Valinformationen skulle ha utgått till Stockholms innerstad, ett område som är svårt att nå för partiet själva, pga den höga frekvensen av portkoder.

Posten har en regel som säger att de inte ska distributera material som kan upplevas störande för mottagaren. Men med den logiken skulle man ju inte kunna dela ut någon reklam alls, eftersom någon anser säkert att en del reklam alltid är störande.

Får Fajaf föreslå att de brevbärare som har ett problem med att sprida material de tycker är störande, att byta jobb. Helst till Statens Biografbyrå, som utlandsspion, Kubansk informatör eller sopsorterare. Personerna kommer med säkerhet hitta mer tillfredställelse att sortera, spionera och bestämma över andra på det sättet.

Vi vet ju alla att brevbärare har såna höga IQ, att de vet bäst. Det är ju därför de blev brevbärare, för att kunna använda sin stora intelligens.

Än en gång tvingas Fajaf länka till valmaterial, för att några knäppskallar anser sig stå över folks rätt att själva läsa information från partier och sen bestämma och rösta efter sina egna fria viljor.

Läs deras valtidning på nätet som skickas ut till över en miljon hushåll (PDF): #1 #2.

Beställ kampanjflygblad.

Beställ valsedlar.

SD:s kampanjsida.

Lunds Konsthall har ännu en gång drabbats av censur, och för andra gången på 36 år gäller det affischen Haschflickan.

Retro-utställningen "Counterclockwise Circumambulation" av den kontroversiella konstnären Sture Johannesson på Lunds Konsthall som skulle startat den 29 Maj har fått ställas in efter att polisen beslagtagit flera industrihampaplantor som ingick i utställningen, och som skulle ha placerats ut runt konstområdet.

"Installationen är en kommentar till hur censur fungerar, en viktig relief till den här affischen och det som hände för 36 år sedan," sa Johannesson till Sydsvenskan innan den stoppades.

Installationen, som planerades att fortgå mellan den 29 maj och 22 augusti, baserades på Johannessons verk sedan tidigare, och ett av verken var den omtalade affischen 'haschflickan' (som visar en naken tjej med en haschpipa i munnen) som Johannesson 1968 gjorde för utställningen "Underground." Precis som idag blev utställningen aldrig av, förbudet på affischen fick dessutom följder som att den dåvarande chefen fick avgå och konsthallen höll stängt i flera månader.

Denna gång ställdes utställningen, som var Johannessons första separata utställning på hemmaplan och skulle omfattat både nya och ett urval av äldre verk, in efter narkotikapolisens nervösa överreaktion på några hampaplantor. Bara två dagar före premiären stormar narkotikapolisen in och genomför en husrannsakan i Lunds konsthall och beslagtar 75 hampaplantor som levererats från en odlare i Södra Kverrestad.

Allt skedde trots att man tillfrågat polisen om hur man ska tillväga, enligt konsthallschefen Åsa Nacking. Man hade kontaktat Statens utsädeskontroll, Jordbruksverket, polis, man hade intyg att cannabisplantorna var av låg THC-halt enligt EU:s regler. Men det räckte med en misstanke om narkotikabrott för polisen att tappa allt sunt förnuft ut genom fönstret, och lansera Sveriges svar på Gestapo, narkotikapolisen.

Tydligen har man pålagt ofattbara svåra restriktioner på hanteringen av industrihampa, trots att den ska vara laglig efter en EU-dom. Att den bara får hanteras av odlaren och användas för industriella ändamål. All annan hantering är konstigt nog förbjuden. Troligen efter klagomål från antidrog-lobbyn med de människofientliga Hassela i toppen.

Utställningen kan nu inte genomföras efter att man fått tillbaka de tomma krukorna från polisen.

Man undrar om vi kommit så långt på 36 år egentligen.

Uppdatering (040529):
Efter artikeln publicerades står det klart att utställningen kunde börja på avsatt tid. Detta efter att åklagarmyndigheten, på fredagen (29 Maj) bara timmar före pressvisningen och dagen före installationens start, beslutat upphäva beslaget av hampaplantorna som gjordes av polisen i onsdags (27 Maj). Anledningen till upphävandet är officiellt att man tagit del av papper från Statens utsädeskontroll där det står klart att plantorna är av låg THC-halt. Inofficiellt är det för att politiker och kulturpersonligheter skrattat ut polisen, och deras egna initiativ när de beslagtog plantorna.

Sture Johannessons utställning blir nu av. Plantorna kommer återlämnas, däremot kommer installationen vara starkt ändrad, med de tomma krukorna istället för plantorna. Eller ingå på något underligt testamente till dagens Sverige vi lever i, och finner oss i varje dag.

Uppdatering (040604):
Efter ett par dar efter publicering mottog Fajaf några bilder från personer som protesterat mot polisens ingripande, och hängt upp denna skylt utanför Lund-polisens byggnader. Skylten läser "Kulturpolisen." Oklart hur länge protestskylten hängde på plats innan den avlägsnades.

För bild på affischen och mer info om utställningen, se länk.

Årets sommartradition med radiopratare i Sveriges Radio har presenterats, och som vanligt försöker man inkludera några "alternativa" personligheter för att inte beskyllas för att vara för traditionella och tråkiga. Men det räcker inte för Fajaf.

Bland årets sommarpratare finns Ingmar Bergman, Lars Norén, Regina Lund, Fredrik Lindström, John Pohlman, Jonas Åkerlund, Kjell Sundvall, Kristina Lugn, Felix Herngren, Norges förre statsminister Jens Stoltenberg, Mats Wilander, författaren Jonas Hassen Khemiri, och skådespelarna Mikael Persbrandt, Lena Nyman och Jan Malmsjö.

I år firar man dessutom 45 år efter starten den 29 juni 1959. Sommar inleds den 13 juni av den danska författaren Hanne-Vibeke Holst och sänds i P1 alla dagar mellan den 13 juni och 8 augusti kl. 13:05-14:30 med repris vardagar kl. 22:15, helger kl. 22:05. Du kan se hela listan på alla sommarpratarna hos SR.

Nog med Sveriges Radio val av sommarpratare, hur skulle en alternativ lista se ut? Tack vare Flashbacks forum och Fajaf kommer här några förslag:

• Joakim Lindengren: Mannen bakom Kapten Stofil, Svenska Småbils & Rusdrycksförbundet och diverse obskyra seriealbum.

• Micke Dubois: Mannen bakom Svullo, och Sveriges svar på Benny Hill.

• Thorsten Flinck: Självskriven.

• Christer Petterson: Äntligen höra om undervärlden och säkert ännu mer vi inte vill veta om.

• Leila K: Freestyle med en hemlös nedåtgående artist. Rapport från rännstenen.

• Tommy Zetreus: Mitt liv i krogkön eller hur jag kan få det till att vakten är rasist när jag är svensk.

• Linda Thorén: Behövs inga förberedelser, det räcker med att studiopersonalen är snubbar med bra hälsa.

• Ahmed Rami: Radio Islams grundare om yttrandefriheten.

• Jackie Arklöv: Om livet som svart i en militant nazistisk organisation.

• Per Ahlmark: Om hur det känns att inte få bli accepterad som jude och inte ha möjligheten att operera om sig till en.

• Polisen som sköt Hannes Wästberg: Om hur gött det kändes i själen.

• Alexander Bard: Har sommarpratat förut, men borde få göra det igen.

• Mattias Flink: Höra vad han säger med ca 10 års distans till sitt dåd... + annat som drömmar, sin vardag, m.m.

• John Ausonius: Om hur det kändes att döda invandrare.

• Carl Serung: "Så sätter jag på skitsnygga 16-åriga nymfomaner varenda dag medans grispacket i Interpol är upptagna med att leta efter sina arslen med en ficklampa och bägge händerna".

• Läkaren och obducenten från Catrin da Costa-fallet: Hur det känns att få gräva djupt.

• Ingrid Swede: Porrskådespelerskan med fräs.

• Thomas Quick: Ge honom två timmar så erkänner han morden på JFK, Palme och noshöringen Nelson. Skulle inte förvåna mig om det var han som låg bakom Sepp Blatters tillträde på Fifa-presidentposten också.

• Stig Wennerström: (fd rysk spion) Förvisso ett mission impossible att få med honom, men det vore väldigt intressant att höra honom berätta om Sverige under det kalla kriget.

• Hans Scheike: (uppfostringsexpert) Det skulle nog vara stor underhållning att inte bara höra hans ris tala...

• Jan Axelsson: Låt hela Sverige höra historien om Flashback. Det har ju varit oändligt många turer som hade varit ruskigt roliga att höra... Dessutom tror jag nog att JA skulle kunna spela en del kul musik.

Eftersom så många filmkritiker klampat ned på Eurotrip, för att de inte vågar annat, sedan filmen innnehåller Amsterdambordeller, sexskämt och rå humor utan att fördöma, kommer här en positiv recension av filmen från den amerikanska filmtidningen Film Threat. Filmen går just nu på svenska biografer, men genom att läsa svenska recensioner skulle man inte kunna tro det.

Av Kevin Carr
* * * * (utav 5)

"Eurotrip" är en av de dummaste filmerna jag har sett på en lång tid. Så vad? "Eurotrip" är rolig.

Det är inte Shakespeare. Gud vet, flesta filmer är inte det. Men folket som satt ihop "Eurotrip" lurar inte sig själva i att tro det heller. Jag tvivlar på att vid någon tidpunkt i produktionen av filmen trodde någon att den skulle bli en klassiker. Med stolta referenser som "från producenterna av Road Trip och Old School," finns det inga pretentioner om filmen.

Den enda förväntan är att se bara bröst.

Okey, okey. Jag vet att du läser detta och läser, "Den killen är en gris." Nåväl, vad är så fel med att var en gris då och då? Jag har gillat tjejfilmer som 'Something's Gotta Give' och 'Under the Tuscan Sun'. Så varför kan jag inte få gilla en film med unga damer som springer omkring nakna på en nudiststand?

Slutligen levererar "Eurotrip" i T&A (Tits & Ass) avdelningen - bättre än dess föregångare "Road Trip" och "Old School" tillsammans, faktiskt. Kanske är detta det enda infriande värdet (om du kan kalla det det.) Men om du går och ser filmen med tanken att det bara är en dum tonårssexkomedi, kan den vara rätt rolig.

Scott (Scott Mechlowicz) har precis tagit högskolsexamen, och hans flickvän Fiona (Kristin Kreuk) separerat från honom. Han anförtror det till en tysk e-mailbrevkompis, Meika, som senare vill komma till Amerika för att träffa honom. Scott flippar ut och skickar Meika ett elakt epostbrev. Senare inser han att Meika faktiskt är ett tjejnamn och han har precis förlorat sin chans med denna tyska skönhet.

På ett infall reser Scott och hans kompis Cooper (Jacob Pitts) till Europa för att hitta Meika. På vägen ansluter sig broder/syster tvillingarna Jenny (Michelle Trachtenberg) och Jamie (Travis Wester) i Paris. Deras resor tar dem genom London Underground, de sexfyllda gatorna av Amsterdam och Vatikanen, där en massa förnedrande, löjliga och tokiga skämt inträffar.

Rollbesättningen är en grupp av virtuellt okända. Den mest kända är Michelle Trachtenberg som först blev känd som Harriet the Spy på Nickelodeon. Aj! Det kommer att bli konstigt att se hennes sexiga bikiniscen om du var ett fan av barnprogrammet.

Men ensemblen tar vad den får och går hela vägen med det. De är inte rädda för att ta risker, och på många sätt bär de filmen bättre än många andra härdade veteraner jag sett de senaste åren. Det finns några igenkännliga namn och ansikten, men dessa återfinns alla i små biroller, inklusive en stor insats av Jeffrey Tambour som Scott's reserverade far, Rade Serbedzija som ett popkulturfan från Bratislava (hänvisar till "Miami Vice" och "The Dukes of Hazzard"), Vinnie Jones som ett psychofotbollsfan, Lucy Lawless som Amsterdams Madame Vandersexxx och Fred Armisen som den verkligen, verkligen, verkligen läskiga Italienska killen på tåget. (Jag kommer aldrig åka igenom en tunnel på ett allmänt transportmedel igen!)

På ett sätt har "Eurotrip" en liten chans att leva vidare som en klassiker på samma sätt som "Animal House," "Porky's" eller "Revenge of the Nerds" gjorde. (Självklart har den en ännu större chans att leva vidare som en rutinstycke av kåt tonårsfoder som är arvet av filmer som "Private School," "Zapped" och "Revenge of the Nerds"-uppföljarna.)

Matt Damon har också en cameo i filmen mot Kristin Kreuk (a.k.a. Lana Lang från "Smallville"). Varför är Matt Damons bästa verk i cameos nuförtiden? Ledsen... lösryckt tanke. Den här filmen gör så med dig. Tillbaks till "klassiker"-frågan. Varje decennium ser en rad av tonårssexkomedier. 1970 hade "Animal House." 1980 hade "Porky's." 1990 hade "American Pie." Nu ledsagar vi in en ny lista av filmer som började med "Road Trip" och "Old School."

Som minimum försöker "Eurotrip" att leva upp till (eller, om du föredrar, leva ner till) denna trend.

Internet Freedom Association (IFA) har officiellt lanserat sin nya webbsida på addressen, www.i-freedom.org.

Den nya sidan erbjuder besökare länkar till nyheter om viktiga industri-relaterade ämnen, med en tonvikt på yttrandefrihetsfrågor på internet. Förutom de viktiga nyhetsuppdateringarna, erbjuder IFA:s nya sida besökare möjligheten att kommentara nyheterna, rösta i onlineomröstningar, lokalisera lokal juridisk information, och hitta mer info om IFA sig självt.

IFA är en näringsgrupp för porrindustri dedikerad till att skydda rättigheterna av vuxna att uppvisa och motta erotik, porr eller kontroversiellt material online. Den ickekommerciella gruppen fomades i Juli 2002 av en bred representation av ledare i porrwebmaster-samhället, och fungerar under den juridiska vägledningen av yttrandefrihetsadvokaten Lawrence G. Walters från FirstAmendment.com.

"Lanseringen av den nya webbsidan är ett väldigt viktigt steg för IFA," säger Connor Young, en av medlemmarna i IFA:s styrelse. "IFA:s gamla sida erbjöd bara information om IFA, som varför den grundades, hur man blev medlem och lite notiser om tillståndet av organisationen. Innehållet var minimalt. Den nya sidan, som lanserades den 9 Maj, erbjuder gratis informationservice för porrwebmasters och porrwebbsidorbesökare."

Förutom att lära om IFA, kan internetsurfare nu hitta online juridisk information om porrfilmsindustrin. Målet är att göra reklam för IFA, men också förse industrin och dess fans med en värdefull gratis resurs som kommer arbeta för att hålla dem informerade om viktiga lagliga och politiska utvecklingar som påverkar industrin.

"Målet för den nya sidan är att ge oroade webmaster och porrwebsidorfans en central plats där de kan hålla dig informerade om yttrandefrihet-utvecklingar," förklarar Young. "Vi vill uppmana webmasters och andra intresserade parter att bokmärka sidan och besöka den ofta. Med de nya obscentits-åtal och justitiedepartementet pågående krig mot pornografin, är det mer viktigare än någonsin att hålla sig infomerade om yttrandefriheten online och dess utvecklingar, och vi tror den nya sidan kommer bli en plats där webmasters kan åstadkomma det."

Young refererar till justitieminister John Ashcrofts nyligen kungörelse att justitiedepartementet avser att lämna in flera kriminella åtal mot porrwebmasters över hela landet baserat på federala obscenitetslagar.

"I år är det valår och vi förväntar oss mycket av smutsig politik; traditionellt har porrindustrin använts som en bekväm avledning för politiker som söker att dra uppmärksamhet bort från deras egna moraliska eller politiska misslyckanden. När nya webmasters äntrar industrin, hoppas vi kunna upplysa dem om de olika lagliga frågor som de bör oroa sig för," säger en annan IFA styrelsemedlem, Cynthia Fanshaw.

Sidan som skötts uteslutande av frivilliga från IFA kommer uppdateras regelbundet med valet för registerade användare (gratis) att kommentera och diskutera varje nyhet. Registerade användare kan också hjälpa till genom att sända in länkar till relevanta nyheter.

http://www.i-freedom.org/.

Förbudsanhängare och anti-prohibitionister kanske inte kan komma överens om mycket, men de kan iallfall överensstämma att kriget mot droger och drogförbud skapar konsekvenser. Det är kontentan av den nya boken "Drug War Crimes: The Consequences of Prohibition" av Jeffrey Miron utgiven från The Independent Institute.

Svårare att samtycka är frågan om huruvida de konsekvenserna är positiva eller negativa. För många droglagreformare står det klart att konsekvenserna är överväldigande negativa. Vecka efter vecka rapporteras det i USA och resten av världen om kostnaderna av drogförbudet i nyheter om förstörda liv, slösade resurser, förlorade rättigheter, med ytterst lite belöning för mödan.

Men förbudsanhängare vägrar lyssna. De anser drogproblemen bara skulle förstoras mångfaldigt, och vi skulle bli ett dreglande utspacat samhälle som inte bryr sig, vore det inte för den undertryckande kraften av drogförbud.

Det finns så många sätt att svara prohibitionisterna, att det är svårt att veta var man ska börja. Ekonomiprofessor Jeffrey A. Miron gör oss en tjänst i hans nya bok "Drug War Crimes..." genom att skära rakt till hjärtat av saken i en smal läsbar volym. I boken tacklar Miron två kritiska frågor:

1. Hur mycket, om alls, sänker förbud droganvändning?
2. Hur mycket, om alls, ökar förbud våldet?

Som du kanske förväntar dig är de grundläggande svaren som erbjuds av Miron 1.) troligen väldigt lite och 2.) nästan säkert en hel del.

Från där väger författaren de relativa fördelarna av lägre droganvändning mot ökat våld och andra kostnader. Han sammanfattar att legalisering är att föredra istället för förbud, och går sen ett steg längre, ett steg som kan få vissa drogpolicyreform-förespråkare känna sig obekväma när han granskar reformpolicys som stannar kort av en full legalisering, som avkriminalisering, eller även selektiv legalisering för marijuana enbart. Miron argumenterar att full legalisering representerar det bästa alternativet.

Det är en intressant kontrast till "Drug War Heresies," en bok som publicerades för några år sen som också hävdade att väga för- och motargumenten av förbud mot varandra. Författarna i den boken uttryckte en preferens för milda reformer, medan de klart förkastade full legalisering.

Miron's "Drug War Crimes" erkänner att milda reformer är bättre än strikt förbud, men förklarar varför legalisering är det bästa valet tillgängligt.

Författarens libertarianska perspektiv kommer också fram i boken: "Amerikanska tradition bör göra legalisering - dvs. frihet - den policy som föredras, uteslutande övertygande bevis att förbud frambringar fördelar överstigande dess kostnader," skriver han.

"Drug War Crimes" adresserar inte de politiska verkligheterna som gör full legalisering orealistiskt i dagsläget i USA. Men, vid slutet av boken, verkar konsekvenserna av en full legalisering mycket mindre radikala än den masochistiska nedåtgående spiralen av skada som är kriget mot droger.

Den 109-sidiga boken finns att köpa online för ca 120 kr (utan porto) från The Independent Institute.

Mycket har skrivits om Abu Ghraib-offren, däremot struntade amerikansk media nyligen att rapportera om Abu Ghraib-offren under Saddam. Man hade chansen när president Bush tog emot irakiska tortyroffer för att tacka dem, men tog den inte.

Amerikansk media struntade i att rapportera om när president Bush tog emot sju offer från den verkliga tortyren utförd av Saddams Fedahyeen vid Abu Ghraib, för att istället fortsätta koncentrera sig på den dåliga behandlingen av irakiska fångar från amerikanska soldater vid samma fängelse.

"Jag är hedrad att skaka handen av en modig irakisk medborgare som fick sin hand avhuggen av Saddam Hussein," sa Bush vid välkomsttagandet i Vita Huset med de irakiska offren vid sin sida. "Jag är här med sex andra irakiska medborgare som också uthärdade samma öde. De är alla exempel på tyrantens brutalitet."

Efter veckor av förstasidafoton som avbildar irakiska fångar som tvingas bära underkläder på deras huvud, och plågade beskrivelser av fångar som kastas på med Nerf-fotbollar, borde scener av verkliga tortyroffer som tackar en amerikansk president för att fått ett slut på de sanna skräcken i Abu Ghraib, fått mer nyhetsbevakning än det fick.

Men de flesta media, bl.a New York Times, valde att inte nämna ett ord om besöket av de sju tortyroffren, utan istället fokusera ännu mer på fångövergreppen fotograferade i fängelset. Hade någon fotograferat Saddams övergrepp på sin egen befokning, skulle det då ha ökat intresset från media?

En annan stor mediakraft i USA, Washington Post, var nästan lika uttråkad som New York Times av de sju från Abu Ghraib-fängelset, och erbjöd endast ett par små referenser till Oval Office-besöket.

Efter att ha introducerat de irakiska tortyroffren, gick Bush vidare och tackade den affärsman från Texas och kirurg som gjort deras rehabilitering möjlig och erbjöd att ta frågor från presssen som var där. Men den enda "tortyr" journalisterna ville diskutera var de påstådda utförda av amerikanska trupper.

Inte en enda fråga, handlade om de verkliga tortyroffren. Efter fyra frågor som inte handlade om varför de samlats där, tackade Bush reporterna och avslutade mötet.

Ett exempel på media partiskhet i USA, som nog inte så många känner till i Sverige.

Jag tittade på en EU-debatt i tv idag. Lars Leijonborg från Folkpartiet snackade om något slags Europas FBI med större resurser och befogenheter. Personligen tror jag att politiker gör ett allvarligt fel när de vill plocka fram fler frihetsinskränkningar och ge poliser fler befogenheter för att få bukt med brottsligheten. Vore det inte hemskt mycket bättre att helt enkelt legalisera sådant som de ändå inte kan eller bör göra något åt?

För att ta ett exempel som politiker verkar gilla att ta upp. En massa tjejer och pojkar från de gamla öststaterna tvingas in i prostitution och det är ett hemskt problem. Politikernas idé om lösningen är att vi ska ha ännu fler poliser med ännu fler befogenheter. Men historien har visat att politiker inte klarar av att lagstifta bort prostitution. Skulle man då inte kunna prova alternativa lösningar? Till exempel kunde man legalisera prostitution så att det går att kontrollera att de som utöver yrket faktiskt gör det av fri vilja och inte för att de blivit tvingade att göra det? Då skulle det gå att tillhandahålla sexuella tjänster på ett frivilligt och säkert sätt, istället för att ligor ska kidnappa unga östeuropéer som sedan tvingas bli sexslavar.

Jag är rätt säker på att de prostituerade är en väldigt utsatt grupp, och som en sådan borde de få fler rättigheter istället för att ses som slödder. Fackförbund kunde bildas och hjälpa till att kontrollera att inga oseriösa arbetsgivare kan tvinga in unga pojkar och flickor i prostitution eller på annat sätt utnyttjar sina anställda. Dessutom kunde reglerbundna hälsokontroller minska smittspridningen. Detta skulle både vara billigare, effektivare och humanare än att låta en EU-armé av poliser storma diverse lägenheter för att de hört något rykte om att det försiggår sexhandel där.

Om någon vill sälja sexuella tjänster är det deras ensak. Statens roll i det hela bör vara att se till att ingen tvingas till att sälja sex eller på annat sätt utnyttjas. Tyvärr är det nog inte riktigt tillräckligt storslaget för att politikerna ska vilja genomföra det. De flesta politiker verkar bara må bra när de kan tvinga på andra sin egen moral. Vad Europa behöver är inte ett FBI med en jättelik budget, utan helt enkelt lite frihet.

Ambjörn Hedblom, gymnasiestuderande.

Finns det likadana fångövergrepp som dokumenterats i Irak i amerikanska fängelser? Ja, och ett internetprogram tar upp just den kniviga och upprörande frågan.

Är det någon som tänkt på att samma fängelseövergrepp som pågick i Irak, pågår just nu i amerikanska fängelser på amerikanska drogfångar, vars enda brott har varit att inneha en illegal substans utan avsikt att sälja? Det är ett vad ett specialprogram på Pot-TV.Net handlar om.

I den första delen av tre-delserien, avslöjar Loretta Nall tortyen och övergreppen på mänskliga rättigheter som tillfogas amerikanska fångar, många av vilket enbart är dömda av simpelt innehav för personligt bruk. Dessa akter begås varje dag i det förmodade Frihetens Land. Övergreppen och tortyren som delas ut av sadistiska "hyr-vakter" från privata entreprenörer i fängelser i Texas speglar direkt övergreppen och tortyren utförd av sadistiska "hyr-soldater" från privata entreprenörer vid Abu Ghraib-fängelset i Irak.

"Var är den amerikanska ilskan för vårt eget folk?," står det i introduktionen till Real Video-klippet på drogreformwebbsidan Pot-TV.Net.

Första delen "Abu Ghraib, USA Part 1" är 35 minuter lång, och kvaliteten är internet-mässig, vilket vill säga, desto bättre bild med högre uppkoppling. Ett varningens ord: Programmet innehåller scener av polis och fängelsevakters brutalitet, svärord, manlig nakenhet framifrån, tortyr och förnedring. Endast avsedd för vuxen publik med starka magar.

Frågorna internetminidokumentären ställer är många, men svaren är få: I krig behandlas oftast krigsfångar dåligt, men vem hade trott de gällde folk som bara skadar sig själv. Avspeglas USA:s behandling av andra länder och folk i dess fängelser? Används militärmetoder och tortyr på drogfångar som extra straff? Är det samma personer som begår samma övergrepp för samma skäl i Irak och USA?

Kom ihåg när ni ser detta, att det härstammar från FN:s drogkonventioner som förbjuder individuella länder att ha sin egna narkotikapolitik, något Hassela och förbudsanhängare försvarar.

För att inte nämna våra egna svenska drogfångar, även om de nog inte behandlas lika brutalt, så kan jag tänka mig frustration, den tuffa miljön och orättvisan orsakar bråk, dålig stämning, och stress i våra fängelser pga orimliga narkotikalagar odlar överbefolkning och som sen svenska fångvaktare slår ner på med övervåld och brutalitet.

Du behöver Real Player för att se på programmet, vilket kan laddas ner här.

Programmets webbsida.

Direktlänk till programmet.

Barn som föds till mödrar som använt kokain i hög grad under graviditeten verkar inte har en lägre IQ-poäng än deras jämlikar, även om de må ha problem med specifika färdigheter, enligt en nysläppt rapport som publiceras i Journal of the American Medical Association (JAMA).

Problemen är också återvändbara, och kan kompenseras genom att placera de sk "crack baby"-barnen i fostervård eller adoptivhem, föreslår studien. Under kokainepedemin på sena 1980-talet och början på 1990 förutspådde många experter att barn usatta för kokain i livmodern skulle lida bestående men i form av utvecklings-störningar.

"Det är viktigt att skingra myten av den crack-exponerade babyn som fördömde dem till en hopplös status," säger studiens ledande författare Dr. Lynn T. Singer från Case Western Reserve University i Ohio. "Kokain-utsatta barn är inte så hårt drabbade som inledande rapporter föreslog, och kan gagna från stimulerande vårdgivande miljöer," säger hon.

Kokain/crack-användande gravida mödrar för drogen vidare till sitt barn genom moderkakan, vilket leder till möjliga problem i hjärnutveckling. En del forskare har verkligen hittat utvecklingsproblem bland förskoleelever som upplevt kokainexponering i livmodern, men många andra har inte hittat någon sådan länk.

I den nuvarande studien följde Singer och hennes team 190 kokainutsatta barn från födelsen till fyra års ålder. För jämförelse inkluderade också studien 186 barn som inte utsatts för drogen. Vid fyra års ålder var IQ-poängen liknande i både grupper av barn. En del kokainutsatta ynglingar noterade tom över normal (över 100) på IQ-tester, även om de var 74% mindre troliga att göra så än barn i jämförelsegruppen.

Å andra sidan utförde inte kokainutsatta barn lika bra som deras jämlika i en pusseluppgift som mätte deras syn-rymliga skickligheter, på tester av deras allmänna kunskap, eller för pojkar, på tester av deras matematiska kunskaper.

Forskarna fann också att kvaliteten på barnens hemmamiljö verkade att kompensera för en del av de negativa effekterna av tidig kokainexponering, speciellt för de som placerades i foster eller adoptivhem.

Medan 95% av vårdgivarna i jämförelsegruppen var biologiska föräldrar, var det bara 55% i den kokain-utsatta gruppen. 22% av vårdgivarna var adoptiv eller fosterföräldrar och de resterande 23% var släktingar. Adoptiv- och fosterföräldrar tenderade att vara bättre utbildade och hade en mer stimulerande hemmamiljö än de biologiska föräldarna eller släktingarna till de kokainutsatta barnen.

Barn placerade i sådana hem hade generellt IQ-poäng på samma nivå som deras icke-utsatta jämlikar, även om de utsatts för kokainnivåer som var dubbelt så höga än de som förblev med deras biologiska mammor och andra släktingar, visar rapporten. De var också mindre sannolika att ha IQ-poäng under 70, eller i området runt mental efterblivenhet.

Rönen föreslår att "tidig miljöingripande kan förhindra mental efterblivenhet för en del kokain-utsatta spädbarn," sammanfattar Singer och hennes team.

Frågan är om inte Reagan-erans drogkrigsgeneraler överdrivit faran emd kokain/crack och blåst upp myten med crackbabys för att öka antidrogbidragen till sitt krig mot droger. På samma sätt som regeringsstödd forskning om ecstacy sa att drogen orsakar hjärnskador, men som nu visat sig vara falsk.

Lone Nutter News (LNN), en konspirationsgrupp, har valt sin topp-10 lista för 2003 när det kommer till bra böcker med konspirationsteman.

1. "The Conspirators: Secrets of an Iran Contra Insider" av Al Martin.
   Denna expose är nummer ett pga författaren avslöjar och nämner namn som ingen annan och håller sig pga det gömd för tillfället. Tack vare Als bakgrund som regering-insider lyfts figurer inblandade i bl.a Iran-Contra upp till ljuset. Boken avslöjar precis hur vidrig och korrupt Bushfamiljen och andra verkligen är. Ett måste i valtider och ämnad att bli en konspirationsklassiker. Se www.almartinraw.com.

2. "The Prankster and the Conspiracy" av Adam Gorightly.
   Ett porträtt av undergroundfilosofen Kerry Thornley där författaren inte inskjuter sig själv eller en personlig agenda i texten. Ett sällsynt storartad exempel på hur en biografi bör skrivas, som fungerar på många olika nivåer. Tillgänglig hos www.paraview.com.

3. "It's a Man's World" redigerad av Adam Parfrey.
   Denna ivriga volym är enastående när det gäller dess grafiska utförande, dvs. sammanställningen av illustrationer från mäns äventyrmagasin från mestadels 1950- och 60-talen. En fantastisk prestation i sig självt.

4. "Sri Aurobindo CD-ROM"
   En digital version av Sri Aurobindo arbete. CD med många utsökta skrifter som resonerar rätt sanna, nu mer än någonsin. Vad är så sammansvärjnings-mässigt med CD:en? Sri arbetar sin politik på ett djupt hemligt sätt in i hjärtat av skuggregeringen/illuminata. Tillgänglig från Lotus Light Publications.

5. "Healing Codes for the Biological Apocalypse" av Len Horowitz.
   Bok om möjligheterna av ljud för att läka myriaden av tillverkade sjukdomar är en av de mest fascinerade och hälsosamma böckerna någonsin. Horowitz har varit i frontlinjen i många år nu och han uppvisar inga tecken på att sakta ner. Se www.tetrahedron.org för mer info.

6. "The Philadelphia Experiment Murder: Parallel Universes and the Physics of Insanity" av Alexandra Bruce.
   Boken tar sig modigt an den störande och elaka invecklade världen av Montauk med underligheter, tidsresor, och mordet på Phil Schneider, en insider som hotade att avslöja alienmaskopi, undergroundbaser och hemska experiement på människor. Montauks värld är full av några av de underligaste/kusligaste/svekfulla karaktärerna under och över jorden. Kräver mycket insikt, inre styrka, självtillit, och en kontakt med andar för att hålla medvetandet under resan in i det okända. Tillgänglig från www.chica.bruce.net.

7. "Popular Paranoia" redigerad av Kenn Thomas.
   En samling av artiklar från Steamshovel Press. Boken bör vara i toppen av alla konspirationteoretikers bokhyllor. Ingår gör intervjuer med beatperosnligheter som William S. Burroughs, syrakändisar som Timothy Leary, och andra. Thomas redigerar också ett intressant zine på www.steamshovelpress.com. Tillgänglig från www.adventuresunlimitedpress.com.

8. "Sex and Rockets" av John Carter.
   Ännu en enastående biografi, denna gången om Jack Parsons, Cal Tech raketforskaren/Crowley lärjungen. Carter avslöjar L. Ron Hubbard för den manövrera theta-bedragare (åttonde bokstaven i det grekiska alfabetet) han var. (och fortfarande är, i formen av en institutionaliserad psykos känd som scientologi). Tom Cruise och John Travolta borde medverka i en film baserad på "Sex and Rockets." John skulle kunna spela L.Ron och Tom spela Parsons, vilket skulle vara den ultimata filmiska ironin och något att gå och se. Tillgänglig från www.feralhouse.com.

9. "The Paradigm Conspiracy: Why Our Social Systems Violate Human Potential - and How We Can Change Them" av Denise Breton och Christopher Largent.
   Ett lättläst men övertygande verk om hur olika mönster/modeller manipuleras av företag, utbildning och regeringar. Författaren föreslår att vi har makten inom oss själva att skapa nya m/m och återta våra ursprungliga förmågor. En bra bok att dela med dem som vill lära mer om konspiration och är öppna till sätt vi kan förvandla oss själva. Bör vara obligatorisk i varje högskola. Publicerad av Hazelden.

10. "Behold a Pale Horse" av William Cooper.
    En klassiker som kommer med på listan pga dess klassikerstatus. Kommentar: "Många författare borde vara lika konfrontations-mässiga och direkta, med den konspiration de hanterar, i deras personliga liv och på en global skala." Den avlidna Cooper dog själv under mystiska omständigheter när polis sköt honom i en fälla i Arizona.

Danskt företag ordnade internetporrförmåner. Ett IT-företag på Nordjylland i Danmark har introducerat ett unikt program för att hålla sina anställda nöjda. Efter ha undersökt välkända trender på nätet, beslutade LL Media att erbjuda alla sina medarbetare gratis medlemskap till internet-porrwebbsidor. Företagets chef, Levi Nielsen, anser beslutet kommer mottas bra och vara uppskattat och ser på förmånen som en naturlig bonus, i likhet med en företagsbil eller gratis telefon. I gengäld så har de blockerat all tillgång till porr under arbetstimmar. "Vi vet att 80% av alla träffar på nätet är porrsidor, och vi kunde se att folk surfade porr under arbetstimmar," förklarar Nielsen. Till kostnad av ca 35 kr per person i veckan hoppas han att hans personal nu kommer vara mer avslappnade och mer effektiva på jobbet. [Aftenposten].

RFSU ger ut två nya böcker. RFSU har kommit ut med två sk kontroversiella sexualpolitiska böcker, för att stärka de beslut som världen enades om i Kairo. Böckerna går att beställa via RFSU eller ladda ner som PDF. Den ena är "Breaking Through" som är en guide till de politiska argumenten och de kontroversiella orden i detta känsliga ämne som används i världen och av politker. (Gratis nedladdning). Den andra är "Fokus Kairo? tio år av kamp för sexuella och reproduktiva rättigheter" som består av en samling artiklar och politiska analyser om Kairokonferensens politiska betydelse, bl.a. (Gratis nedladdning). På RFSU finns många böcker om sex, men vad jag saknar är en bok riktade till hur sexarbetare och prostituerde bättre ska sköta sin hälsa, deras rättigheter och sexuella behov. Tydligen räknas inte prostituerade in i ämnet sex, men jag är säker att sådana böcker finns tillgängliga från motsvarande institut i Europa. Eller är en sådan bok för kontroversiell för RFSU? [RFSU].

Religionsfriheten försämrad i världen. Kyrkans Tidning skriver om den amerikanska kommissionen för internationell religionsfrihets årliga rapport över tillståndet av religionsfriheten i världen. Sex nya länder har tillkommit på listan som kränker religionsfriheten, de är Eritrea, Indien, Pakistan, Saudiarabien, Turkmenistan och Vietnam, som ansluter sig till Burma, Kina, Nord-korea, Iran och Sudan som fanns på listan sedan tidigare. Rapporten säger också att religionsfriheten fortfarande är skör i Irak och Afghanistan trots vissa framsteg, med en förbättring i Afghanistan efter talibanernas fall. Samtidigt varnar de för de två nya konstitutionerna som håller på att förberedas i Afghanistan och Irak, att de innehåller text som säger att Islam står över allt annat. [Kyrkans Tidning].

Bambijakt var falsk. Den nyhet som Fajaf rapporterade om i #30 2003 om en ny sport, där män betalar för att skjuta och jaga nakna kvinnor med paintballgevär i Nevadas öken har visat sig vara en bluff. Michael Burdick erkände i en Las Vegas domstol att det pågick aldrig någon försäljningen av naken paintball-jakter. Efter att ha förklarat sig skyldig till två mindre förseelser fick han böter på ca 8,000 kr och en sex månaders villkorlig dom. Han gjorde det falska påståendet för att marknadsföra sin video "Hunting for Bambi" som visar iscensatta jakter av nakna kvinnor i öknen. Nyheten om jakten orsakade en storm av kritik, media och fördömelse, men videon sålde bättre. Burdick har nu flyttat sitt företag, som gjorde filmerna, till Florida. Se tidigare nyhet. [Las Vegas Review-Journal].

Rodney Dangerfield kom ut från marijuanagarderoben. Komikerlegenden Rodney Dangerfield, 82, har avslöjat för tidningen Rolling Stone att han både är en fan och frekvent rökare av marijuna. Han kommer i dagarna ut med sin självbiografi "It's Not Easy Bein' Me: A Lifetime of No Respect but Plenty of Sex and Drugs," förutom att komma ut ur marijuanagarderoben. I magasinet säger han att han röker flera joints varje dag, hur många beror på hans blodtryck, smärta från tidigare operationer och humöret. Han berättar att han rökt cannabis sedan han var 21 år, tom en gång i Vita Huset under Reagan-åren, men numera är hans rökande lagligt, eftersom han har en läkares rekommendation mot hans höga blodtryck. Från en tuff barndom är han idag ekonomiskt oberoende med en lång karriär bakom sig. Han har uppträtt på Ed Sullivan Show, Johnny Carson, The Dean Martin Show, Saturday Night Live, Conan O'Brien, Jay Leno, etc. Han startade också en komediklubb kallad Dangerfield's i New York, och har hjälpt komiker som Adam Sandler, Jim Carrey och Jerry Seinfeld. I bagaget har han även flera filmer och en Grammy för sitt komedialbum "No Respect." [Reconsider, Rolling Stone].

Döende i Oregon vann mot Ashcroft. En appellationsdomstol i USA har blockerat försöken från Bush-administrationen att stoppas Oregons läkare att hjälpa döende patienter att begå självmord. Justitieminister John Ashcroft hade beordrat läkare i delstaten att inte lyda lagen som tillåter dem att skriva ut dödliga doser av medicin. Men genom ett 2-1 beslut, beslöt domare på Ninth Circuit Court of Appeals att Ashcroft hade överskridit sin befogenhet. Minst 170 personer har använt Oregons dödshjälplag att begå självmord sedan 1998. Stödjare av lagen, 'Death With Dignity Act', dubbelt godkänd av väljare, jublade när beslutet lästes upp. Ashcroft, en kristen högerkonservativ, utfärdade sitt numera olagliga direktiv 2001. [Drug War Chronicle, BBC].

Fajaf graulerar Hans Scheike som fyller 80 år. Flashback skriver på sin webbsida att alla vår uppfostringsexpert och rissmisk-entusiast Hans Scheike fyller den 5 Juni 80 år, något som Fajaf gratulerar. Till hans födelsedag planerar hans kvinnor en fin present som du kan vara med och hjäpa att samla ihop till, om du vill, genom att sätta in ditt bidrag på postgirokonto 430 85 28-1. Läs en intervju FNA gjorde med Scheike här. På Scheikes webbsida kan du hitta mer info om smiskandets njutning, titta på videoklipp av smiskning och köpa filmer. [Flashback].

Orgasmreklam i Big Brother UK. En reklamfilm med en kvinna som får orgasm visades under det första avsnittet av den nya engelska Big Brother-serien. 20-sekundersreklamen för kondomtillverkaren Trojan hävdar att det är första gången en liknande reklamfilm visats på brittisk TV. Det svart-vita klippet fokuserar på en kvinnas ansikte som vrider sig i njutning, som Channel 4 sände på kvällen i den första reklampausen av fem. "Idén är att få människor att uppmärksamma den och det här är ett fräscht sätt att titta på säker sex-budskapet," sa en talesperson från Troja. En affisch med samma reklam drog åt sig 50 klagomål till reklamövervakningsmyndigheter i UK, som alla avslogs. [Mirror].

Ny amerikansk arméintelligensmanual online. FAS (Federation of American Scientists) har fått tag på och publicerar den amerikanska arméns nya underrättelsetjänstsmanual på sin webbsida, fri för vem som helst att ladda ner. Den nya versionen av instruktionsboken beskriver detaljerat rollerna och funktionerna av intelligens i armén och gemensamma militäroperationer, och fungerar som arméns grunddokument för militär intelligenslära och täcker allt från grunderna till strategiberedskap. En intressant inblick i hur den amerikanska armén tänker. Ladda ner eller läs online (211 sidor, 3.2 MB PDF-fil) här. [FAS].

Sprutbytesprogram i Paraguay. Det sydamerikanska landet Paraguay är på väg att få sitt första sprututbytesprogram. Den lilla staden Ypejhús (på gränsen av Brasilien) kommunråd har godkänt en föreskrift som behandlar injicerande droganvändare och som följer principerna av riskreducering. De förebyggande åtgärderna är till för att stoppa smittspridningen av HIV/AIDS och hepatit bland droganvändare i området. Kommunrådet lyssnade på både förspråkare av "harm reduction" och regeringen före de godkände förslaget, som är det första i landet att kalla på avsättning av resurser till sprututbyten. Om vi nu bara kunde få resten av Sverige att följa Paraguays sätt att behandla sprutor på ett civiliserat sätt. [Drug War Chronicle].

Edinburgh första stad med egen drogtsar. Den skottiska huvudstaden Edinburgh är på väg att bli den första staden i världen att få sin egen drogtsar, som ett svar på ökande drogproblem, med både alkohol och illegala substanser. Tsarens uppgifter kommer att involvera leda arbetet med kampen mot missbruk genom flera projekt över staden, utbyta information, och att komma på nya sätt att bekämpa missbruk. Varför sluta där, med onödiga och falska insatser för att dölja upp drogförbudens misslyckande? Låt oss sätta en drogtsar i varje hem, när vi ändå håller på. [Edinburgh News, MAP].

En dikt av Fajafs grundare och redaktör, Magnus Brahn.

Jag förnekar...
Jag förnekar förintelsen.
Jag förnekar kungafamiljen.
Jag förnekar sambandet mellan kungafamiljen och förintelsen.
Jag förnekar verkligheten.
Jag förnekar arbetarklassen.
Jag förnekar samhället.
Jag förnekar dig, din familj och barn.
Jag förnekar värderingar.
Jag förnekar populism.
Jag förnekar tabun.
Jag förnekar mytbildning, skrönor och skvaller.
Jag förnekar moral.
Jag förnekar utvecklingsstörda politiker.
Jag förnekar stora starka polismän.
Jag förnekar vårt rättsystem.
Jag förnekar censur.
Jag förnekar din trygghet.
Jag förnekar allt du håller kärt.
Jag förnekar lagar som är felaktiga.
Jag förnekar den svenska flaggan.
Jag förnekar denna värld.
Jag förnekar existens.
Jag förnekar bara ett medvetande.
Jag förnekar naturen.
Jag förnekar kärlek.
Jag förnekar kroppen.
Jag förnekar tvåsamheten.
Jag förnekar lycka.
Jag förnekar barn.
Jag förnekar kärringars rynkor.
Jag förnekar återanvänt syre.
Jag förnekar...