Gillar du att läsa om svenska mord, dråp, mordhistoria eller mordutredningar finns numera en webbsida för dig på det stora vida nätet.

Svenska Mord.se har allt en hungrig brottsintresserad behöver för att lära mer om det morbida ämnet. De beskriver sig själva som ett svenskt mordlexikon och backar upp det påståendet med två huvudkategorier där man listar svenska uppmärksammade mord och mördare.

Den första har ett register på flera artiklar med mördade svenskar inlagda, alla med bild, som t.ex ett mord 1948 i Perstorp på Birgitta Sivander eller mordet i Öland 1997 på Annelie Ojonen. Den andra kategorien har ännu inte kommit igång men det lär den göra eftersom siten uppmanar folk att skriva artiklar relaterat till ämnet (polisarbete, psykologi och historia) som sedan kommer publiceras under de båda index.

Dessutom finns ett forum där man kan "ställa frågor och få svar på detaljer." Du måste dock registrera dig innan du kan börja skriva. Forumet med en åldergräns på 15 år har hittils bara åtta användare, men potentialen finns där att det blir en välbesökt resurs för folk intresserade i ett av kriminologins värsta brott med inbjudande rubriker som "levande mördare" och "döda mördare" som täcker svenska mord och allt som hör till from år 1900 till 2004.

Sidan, som drivs privat, utan vinstsyfte eller politiska motiv, länkar även till andra webbsidor som tar upp svenska mord. T.ex styckmordet på Caterine Da Costa och mordet på statsminister Olof Palme. Man får även hjälp, om man behöver, med att skriva artiklar som webbsidan sen publicerar.

Svenska mord har aldrig varit så intressant att läsa om som idag.

http://www.svenskamord.se/.

Timbuktu har kommit ut med en ny "cannabislåt."

"Bara för jag smögar" finns på den nya självtitlade debutplattan från Helt Off, som är ett samarbete mellan Timbuktu, Chords och ena halvan av producent-duon Breakmecanix, M.O.N.S., och är skön skånsk rootsreggae i Peps fotspår som släpptes den 7 Juni från Timbuktus skivbolag Juju Records och det lilla nya subskivbolaget Motrock.

Sången handlar om en kille som blir jagad och trakasserad av polisen bara för han röker cannabis. (Se hela låttexten här nedanför.) Om "Legalisera" var väldigt rak på sak och offentligjorde var Timbuktu stod i cannabisfrågan, så är den nya sången mer försiktig och beskriver hur det är att leva som cannabisrökare i Sverige.

Timbuktu blev uppmärksammad när låten "Legalisera" med Kekke Kulcha från albumet "W.D.M.D" (Wått's dö madderfakking diil?) släpptes i Mars 2002 då han kritiserades och musikrecensenter hade svårt att förklara sången för sina läsare, som oftast benämndes som knarkpropaganda och drogliberalism.

En till låt på plattan har en cannabiskoppling. Det är "Underland" (en cover på Bunny Wailers Wonderland) som tar upp situationen i danska fristaden Christiania och de senaste negativa utvecklingarna med nedstängning av haschbodarna och högerregeringens påtryckningar. Bla innehåller den raden "Det finns en plats för dig o mig På andra sidan bron". Se låttexten hos Svenska HipHop Texter här.

Albumet, med 8 spår, innehåller även "Babylonsjukan" som spelats en del på radion och "Bla Bla Bla." Helt Offs nya album finns i skivbutiken eller för nerladdning på fildelningsnätverken.

"Bara för jag smögar" av Helt Off

 
Vers 1:
Jag föddes naken, blöt o blå
Jobbar hårt o blöder rött
Har tie fingrar o tie tår
O jag gillar mitt socker sött

Refräng:
Men folk dom hatar mig o snuten knasar mig
...bara för jag smögar
Dom bara jagar mig o vill ha tag i mig
...bara för jag smögar
Folk kategoriserar mig o tittar ner på mig
...bara för jag smögar
Blir huttad i en cell o kallad kriminell
...bara för jag smögar

Brygga:
Konstapeln släpp mig fri
Låt mig gå, jag pallar tji
Konstapeln släpp mig fri
Låt mig gå, jag pallar tji

Vers 2
Ja, folk dom tittar snett när jag går förbi
Blåvitt saktar alltid ner
Använd huvet eller låt mig bli
Vi blir bara fler o fler

Refräng:
Men folk dom hatar mig o snuten knasar mig
...bara för jag smögar
Dom bara jagar mig o vill ha tag i mig
...bara för jag smögar
Folk kategoriserar mig o tittar ner på mig
...bara för jag smögar
Blir huttad i en cell o kallad kriminell
...bara för jag smögar

Brygga:
Konstapeln släpp mig fri
Låt mig gå, jag pallar tji
Konstapeln släpp mig fri
Låt mig gå, jag pallar tji

Refräng:
Men folk dom hatar mig o snuten knasar mig
...bara för jag smögar
Dom bara jagar mig o vill ha tag i mig
...bara för jag smögar
Folk kategoriserar mig o tittar ner på mig
...bara för jag smögar
Blir huttad i en cell o kallad kriminell
...bara för jag smögar 

Amnesty International har fördömt avrättningen av de tolv nepaleser, vars blodiga bilder och videoklipp senare paraderades på internet.

Det extrema mediamaterialet, som visar en bit av verklighet vi alla helst skulle vilja stänga ute, dök upp på en islamistisk webbplats på tisdagen (040831) tillsammans med ett uttalande från den grupp som har tagit på sig ansvaret, Ansar al-Sunna armén.

"Vi har utfört som Guds straff mot de 12 nepaleserna som kom till vårt land för att slåss mot muslimer, och för att tjäna judar och kristna ... som tror på Buddha som deras Gud," säger uttalandet. Nepal ingår inte i den USA-ledda alliansen i Irak, utan de är mer troligt att de avrättades för att de försökte hjälpa till och bygga upp landets infrastruktur.

Videoklippet på fyra minuter visar halshuggningen av en av de asiatiska gisslan, som föregås av att mannen som ligger bakbunden på marken får halspulsådern avskuren. Det följs av en beväpnad man som skjuter ett skott bak i huvudet med ett automatvapen på resten av de 11 i gisslan. Döden har aldrig visats eller kommer visas på nyheterna på det här sättet.

"Den brutalitet som har visats denna gång och vid tidigare avrättningar är fasansfull, och det sätt som dessa offer har exponerats på internet är avskyvärt," skriver Amnesty. De tolv nepaleserna var anställda av en jordansk firma i Irak. De kidnappades den 23 Augusti "för deras samarbete med USA i strid mot Islam och dess människor."

Videofilmandet av avrättningar som sedan används som ett propagandaverktyg för de som vill se de ockuperande styrkorna i Irak lämna landet har blivt allt vanligare. De senaste halvåret har otaliga personer arbetandes för olika länder inblandade i ockupationen och återuppbygnaden av Irak kidnappats för att sen användas som utpressningspjäser mot deras regeringar.

Varning är härmed utfärdad för videoklippet som länkas till här nedanför. Mördarna som skär halsen av gisslan uppvisar ett ovanligt sadistiskt humör när de drar ut på avrättningen så långt de kan medan offret ligger och lider och sprutar blod från halsen. Kanske den mest obehagligaste avrättningsvideon någonsin? Det är rekommenderat att du konsumerar stora kvantiteter av alkohol efteråt för att kunna sova.

Sicken värld...

Tidigare artiklar på ämnet:
Avrättningsvideo på nätet ökar yttrandefriheten.

Video av koreanska halshuggningen förbjuden i hemlandet.

Videoklippet (Ca 4 MB): 1 2 3 4.

Under det just avslutade republikanska konventet i New York fanns många demonstranter och protester som ville säga sin mening. En av dem var drogreformgruppen Drug Policy Alliance som köpte in offentliga annonsplatser så att deltagare och allmänheten inte skulle glömma drogkrigets galenskap.

DPA (Drug Policy Alliance) hade samlat in ca 80,000 kr i donationer för att kunna välkomna de konservativa deltagarna på rätt sätt och sätta upp deras annonstavlor så de republikanska delegaterna kunde se dem. Dessutom fanns anti-drogkrigs annonsen i en av stadens tidningar, konservativa New York Sun, under hela tiden som fyra-dagars konventet pågick.

Anti-WOD annonsen består av en helsida av citat från framträdande Republikaner som inte tror på förbudet eller drogkriget och gav nog en del politiskt insatta en del huvudbry. Specialutgåvor av tidningen New York Sun med annonsen skickades också till delegaternas hotellrum och platsen för konventet, Madison Square Garden.

Den innehåller rubriken "The Right Response to the War on Drugs" som följs av flera tänkvärda citat och avslutas med texten "The Drug Policy Alliance welcomes RNC delegates to New York City." Här kommer tre citat ur annonsen av de totalt sex som ingår på affischen. De andra tre är av Milton Friedman, Arnold Schwarzenegger och Grover Norquist. Ladda ner hela annonsen med länken nedanför.

...Vi behöver iallfall överväga och undersöka former av kontrollerad legalisering av droger.

George Shultz, Utrikesminister (1982-89), Finansminister (1972-74), Arbetsminister (1969-70).

Lyssna på en affärsman: Kriget mot Droger är bara pengar ner i avloppet.

Guvenören Gary E. Johnson, Republikansk Guvernör av New Mexico (1995-2003).

85 miljoner amerikaner har experiementerat med olagliga droger. Eftersom syftet med kriminella lagar är att upptäcka och straffa lagbrytaren, bör vi resonera att 85 miljoner av oss bör ha tillbringat tid i fängelse?

William F.Buckley Jr., grundare av National Review.

Materialet fick också stor pressbevakning i ansedda New York Times. "Artikeln i New York Times är den enda jag sett den här veckan som uteslutande skrevs på grunden av en annons," sa Elizabeth Mendez Berry, vice mediachef för DPA, "och den fokuserar enbart på oss. Vi multiplicerade i grund och botten vår publik med sju genom den artikeln. Det är en enorm utbredning av vad vi betalade för."

Annonsen i PDF-format: länk.

Om du behöver en drake eller en naken kvinna tatuerad på armen och du bor i Irak finns äntligen chansen till lite kroppsmålning.

I Bagdad har landets första tatueringssalong öppnat upp. Inte mycket att visa upp än, men den självlärda irakiska tatueringsartisten Sarmad Shamael har ändå lyckats sätta upp en lokal där väggarna är fyllda av bikini-klädda modeller i en inte alltför hygiensk liten källare.

29-åriga Shamael började måla som barn och använder en banbrytande ny stil av design förbjuden under nu avsatta diktatorn Saddam Hussein. Med en hemmagjord nål och arkitekt-bläck har hans keltiska kors, skrikande örnar och dödsskallar börjat smitta av sig på ungomarna i staden.

"Idag har folk mer frihet; människor har ett val i vad de gör. Det finns inga lagar som begränsar dem," säger han. "Många frågar mig, 'Varför är du så konstig? Varför är du så västerländsk?' Jag berättar för dem: För att jag gillar det," säger han.

För irakiska tonåringar förser det närmaste skyldiga nöjet av tatueringar en stunds uppskov från livet i Bagdad där bilbomber kan explodera var som helst, milisen orsakar uppror i slummen och chansen att hitta ett jobb är väldigt små.

Nyheten om tattoo-shopen sprids utan reklam. Genom nöjda kunder och ryktesvägen har han haft circa 100 kunder sedan han öppnade efter Saddams fall i April förra året. Drakar är det mest populära mönstret han kopierar från en välanvänd bok han importerade från utlandet. Han är förresten själv en gående reklampelare genom att han ritat ett lejon och en drake på hans underarm medan en vän hjälpte trycka mottot "I want kiss you" på engelska på hans övre arm.

Till priset av ca 115 kr har kvaliteten på hans tatueringar en bit att gå tills de invecklade designmönstren visade på bilder från de utländska magasinen uppsatta på hans vägggar, men Shamael bygger vidare på en rik tradition. Iraks stammar har länge prickat deras hud med olika mönster för att bota sjukdomar, som kärleksamuletter eller driva bort det onda ögat, även om stadens tonåringar som vågar bryta vad som fortfarande är ett tabu för många människor riskerar deras föräldrars ilska.

Men det är inte bara risken av föräldrars ilska som får irakier att tänka två gånger på att skaffa en orm på deras ben eller klottra ner deras älskares namn på deras underarm. Många irakier associerar tattoos med fängelse, där fångar ger varandra grova designs för att markera tiden som gått eller få tiden att gå. Andra anser att de bara är vulgära.

Iraks lilla grupp av heavy metal-fans, ja det finns faktiskt, är storkonsumenter i Shamaels shop och några poliser har också vågat sig fram. Tre polismän kom nyligen in och bad om att få samma bevingade kranium-design tatuerade på deras armar. Kvinnor är en sällsynt syn i hans salong, inte för att de inte vill ha tatueringar, men för att de inte vågar sig ut på Bagdads brottsfyllda gator, upplyser Shamael.

Tatuering som både kroppskonst och konstform är på väg att etableras i Irak, samtidigt genomgår landet en förnyelse i valfrihet. Det är positivt!

Det finns inte många medikritiska röster och internetplatser i Sverige, men nu har TT-kritik, en blog som enbart granskar TT:s rapportering, startat upp sin verksamhet.

TT-kritik började publicera i Februari av 2004 och fokuserar bara på hur Israel-Palestina konflikten skildras av TT. Blogen går igenom TT:s metoder och dess utskick av nyheter om Mellanöstern, som enligt dem själva, alltid beskrivs på ett för Israel så negativt sätt som möjligt. Även när det är omotiverat och falskt.

Så här beskriver författarna till den mediekritiska sidan sitt syfte: "Nyhetsbyrån TT är den enda rikstäckande nyhetsbyrå som de facto har monopol på operativ nyhetsbevakning i Sverige. Tyvärr är TT:s bevakning långt ifrån objektiv. Bland TT-journalister finns ökända extremister, revisionister, israelhatare och förnekare av Förintelsen. Istället för objektiv och opartisk bevakning bedriver de opinionsbildning helt i strid med TT:s stadgar."

"TT-kritik bevakar och avslöjar TT-journalisternas propagandaverksamhet. Vi vill inte förändra TT:s politiska linje. Vi tycker att TT inte ska ha någon politisk linje överhuvudtaget. I TT-telegram vill vi läsa nyheter i stället för journalisternas åsikter. Vi vill inte sätta en munkavle på TT-journalister. De får gärna publicera sina ståndpunkter i FiB/Kulturfront och andra tidningar där de startade sina karriärer och där de politiskt hör hemma. Men i nyhetstelegrammen vill vi inte se någon propaganda. Där vill vi se objektiva och opartiska nyheter."

Enlig andra svenska bloggar och personliga webbsidor så är inte kritiken obefogad. Det verkar som att det finns många som är kritiska, inklusive Fajaf, över TT:s vinkling av händelser, speciellt utomlands. Det skulle varit kul om de också hade tagit upp andra ämnen, som TT med sina subjektiva nyhetsrapporteringar förmedlar hem till Sverige, t.ex om droger, sex och politik, men det är en bra början.

Fajaf har tidigare kritiserat TT för deras snäva rapportering om drogfrågan för att de bara släpper igenom nyheter som förbudssverige gillar och som förstärker den allmänna och felaktiga uppfattningen om droger. T.ex rapporterade de inte om den ecstacystudie som avslöjades vara felaktig som sa att drogen orsakar permanent hjärnskada.

http://tt-kritik.blogspot.com/.

En ny bok om death metal musikens start (1986) och uppgång har kommit ut på ett undergroundförlag.

"Choosing Death" (Att Välja Döden), eller "Choosing Death: The Improbable History of Death Metal & Grindcore" som är den fulla titeln, är skriven av extremmetal-journalisten Albert Mudrian med en introduktion av internationellt erkända DJ:en John Peel, tar sig an den imponerande uppgiften av att berätta den två-decennium-långa historien av denna underground konstformen genom ögonen och de ringande öronen av artisterna, producenterna och skivbolagsägarna som drev fram rörelsen.

Den auktoritativa, omfattande, illustrerade orala historien publiceras genom underground bokförlaget Feral House Books som publicerar andra extrema musikböcker som "American Hardcore," "Lexicon Devil: The Fast Times and Short Life of Darby Crash," och "Germs and Lords of Chaos: The Bloody Rise of the Satanic Metal Underground," i höst.

"Många personer förstår inte det sanna ursprunget av den här musiken och jag tror den hemliga historien av banden är lika fängslande som den revolutionerade musiken de skapade," säger bokens författare Albert Mudrian i ett pressmeddelande. "Den bestående inverkan av death metal kan ses i dagens tyngre musik. Från metallisk hardcore till även kommerisell nu metal, äger otaliga band en ansenlig skuld till arbetet av Napalm Death, Morbid Angel och Carcass. Det är dags att dess banbrytande inflytande erkändes ordentligt."

För långtidsanhängare kommer boken på 288 sidor att återbesöka kritiska ögonblick i genrens utveckling. För nyare fans kommer den att fungera som ett ovärderligt referensverk, enligt bokens pressmaterial.

Läs två gratiskapitel ur boken (PDF): 1 2.

Bokens officiella sida:
http://choosingdeath.com/.

Boken finns att köpa från Feral:
http://feralhouse.com/choosingdeath.html.

Den nya boken "The New Prohibition: Voices of Dissent Challenge the Drug War" (Det Nya Förbudet: Avvikares Röster Utmanar Kriget mot Droger) är en intressant samling av skriverier, essäer och tankar om det moderna drogkriget.

Boken ser på rötterna av problemet, grundläggande frågor, förbud och hur det påverkar nästan varje område av våra liv med 21 lättsmälta kapitel organiserade i fem sektioner (röster från polisen, valda politiker, drogkrigets skador, svara på förbudsivrare, och strategier för reform) och är en kraftfull attack på förbudsivrares ortodoxi.

En av bokens bidragare är sheriffen i San Miguel County, Colorado, Bill Masters, som en gång var en ivrig drogbekämpare. Men efter flera år av att ha närmat sig drogbruk som ett kriminellt problem var han frustrerad över de ökande drogproblemen i landet. Med andra ord anhålla och fängsla droganvändare, som han hade accepterat utan att ställa frågor, fungerade inte.

En dag träffade han en kille som han började prata med på gatan. Efter ha lyssnat på Masters vanliga antidrogsvammel ett tag, vände han sig till sheriffen och sa: "Låter för mig som om du skyfflat hö in i fel ände på hästen." Och Masters började tänka: "Om vi skött problemet på det korrekta sättet, skulle vi ha en starkare, säkrare och friskare häst."

Rösterna från polisen i boken är speciellt kraftfulla, med tanke på att nästan varenda polis kräver ännu hårdare drogstraff. Förutom Masters så deltar flera polischefer från amerikanska städer som Kansas City, San Jose, Graham County i Arizona och New Jersey. Dessutom medverkar narkotikapolisen och ledaren för Law Enforcement Against Prohibition (Poliser Mot Drogförbudet), Jack Cole.

Volymen skriven av poliser, aktivister, akademiker, politiker, domare, och borgmästare innehåller vettiga, mestadels libertarianska argument mot det skadande, slösaktiga, ovinnbara "kriget mot droger" utan att vara för droger. De flesta författarna förklarar faktiskt sin avsky för droger, men de anser ändå att drogkriget gör mer skada än nytta.

Essäerna avslöjar i starka praktiska termer hur regeringen har slösat miljader av skattebetalarnas pengar (en halv triljon dollar de tre sista decennium) på drogkriget och bara lyckats driva upp priserna, vilket lockat nya vinstsökande våghalsar till industrin. De visar att krigets ammunition faller oproportionellt på minoriteter och hur fängelser fyllda med droger kan faktiskt göra missbrukare sämre.

Samtidigt har kriget mot vissa substanser gjort en röra av USAs utrikespolitik, speciellt i Sydamerika. Tack vare USAs militärinsats i Anderna med nedskjutningar av drogbärande plan flyttades kokaodlingar från Peru och Bolivia in i Colombia, världens största producent av kokain. "...Colombia blev också det största kokaodlande landet," skriver Mike Krause och Dave Kopel från Independence Institute, som också gör poängen att drogförbudet hjälper finansiera politiskt våld.

En essä av Fatema Gunja från Drug Policy Forum of Massachusetts beskriver hur regeringen har försökt sammansmälta droger, även tonåringar som röker marijuana, med terorism i klimatet efter 9/11. "Regeringens drogkampanj har hittat en ny nisch, en som vilar på manipulering av befintlig rädsla och oro över nationell säkerhet till att avancera drogkrigets agenda," skriver hon.

Tillsammans med filosofen Michael Huemer från University of Colorado tar Gunja sig an kanske det största hindret som finns för drogreform: den vida utbredda tron, ofta religiöst baserat, att drogbruk på något sätt är omoraliskt eller bara fel, förstör ens mänsklighet, ändrar själen och fräter sönder ens sympati och pliktkänsla.

I slutet av boken föreslår skribenter olika sätt att lösa drogproblemet, som inte innebär självbesegrande, pengaslösande må-bra kampanjer, från "medicinerng" av drogbruket och missbruket till att lämna hela frågan tillbaks till delstaterna i USA.

Boken identifierar sig inte som skriven av libertarianer eller frihetvänner på svenska men deras stämpel är omisskänlig. "Den amerikanska författningen beviljar inte kongressen någon befogenhet att etablera någon slags brottskod, annan än att straffa förräderi och förfalskning och brott begågna till sjöss eller på federal egendom."

Men libertarianer har också en naturlig känsla för sunt förnuft. Demokrater och republikaner är livrädda att ifrågsätta drogkriget och riskera att stämplas som "mjuka på droger" av en motståndare, och sen straffas av en tanklös och ouppmärksam valmanskår. Mycket liknande situationen i Sverige.

Utgivet på ett så litet förlag är det osannolikt att den faktafyllda, övertalande volymen kommer hitta sin väg till händerna av majoriteten av amerikaner som fortfarande tror på regeringens antidrogpropaganda och att "vi vinner drogkriget." Men varje liten bit hjälper.

En klok bok som den svenska regeringen med drogtsaren Björn Fries i spetsen borde läsa och göra till deras underlag för en modern drogpolitik i framtida Sverige.

Boken finns att köpa från Reconsider.org's webbsida.

Webbsidor som utnyttjar sin yttrandefrihet genom att förespråka anorexi/bulimi är inget nytt, men nu hörs kritiska röster mot samma sidor sen några av dem börjat sälja anorexia-armband till personer med anorexi.

Sidorna, som kallas pro-anorexia och pro-bulemia, säljer varorna för att fostra solidaritet mellan personer med ätstörningar, som ofta besöker internet, kallade weborexics. Försäljningen, som inte bryter mot några lagar, erbjuder varor som nallebjörnar, kläder med slogans som "nothing eaten, nothing gained," men framförallt armband i olika färger som symboliserar var anorexier befinner sig och deras mål.

Många personer anser webbsidorna som hyllar anorexi som ett livsstilsval och hedersmärke är bland de sjukaste communitys som finns på nätet, och de riskerar ständigt att stängas ner av internetoperatörer vilket drivit de under jord eller lösenordsskyddas så endast medlemmar kommer åt innehållet.

Men diskussionen fortsätter på nyhetsgrupper, kallade "anas," och chatrum i oavbruten takt pga att de förser ett okritiskt stöd för sina besökare, utan att kritisera eller anklaga. De innehåller typiskt ett forum, en viktminskningsblog, guide med tips, bilder på smala modeller och kändisar och tips på hur de gömmer sitt tillstånd från läkare.

Det senaste är att du kan köpa är armband för mellan 23 och 180 kr. De kommer i olika färger och identifierar dig för andra i samma situation. Ett rött står för anorexi, lila visar att du lider av bulimi och grönt symboliserar styrka eller uthållighet. Armbanden är först och främst en solidaritetssymbol men kan också fungera som en motivation för att hjälpa anorexier att motstå deras hungern genom att de bärs på handen som används för att äta med.

Forskare och psykiater säger att ätstörningsprodukter som riktar sig till en speciellt sårbar grupp är farligt. Även om ingen tror att de skapar anorexier, anser de att sidorna förlänger sjukdomen. Anorexier som använder sidorna slår bort kritiken och säger att de förser information och stödjer personer med ätstörningar och att de blev anorexier långt före de besökte sidorna.

Enligt en av webbsidornas FAQ som säljer armbanden, www.bluedragonfly.org, fungerar de som ett sätt att känna sig kopplad till ana-samhället. Se Länkarkivet.com kategorie Anorexia-Bulimi & Bantning för mer länkar.

Färgkoder för de olika tillstånden

• Röd: Anorexi.
• Lila: Bulimi.
• Genomskinlig: Klarhet, kontroll.
• Grön: Styrka, uthållighet, vilja.
• Svart & Blå: Självmordstankar/självskärelse.

Den franska regeringen har meddelat planer på att ändra lagen rörande behandlingen av döende patienter så att de kan få en laglig rätt att dö med värdighet.

Hälsoministern Phillippe Douste-Blazy varnade dock att det inte var en fråga om att tillåta aktiv eutanasi, som i Holland och Belgien, för det skulle fortfarande vara olagligt att "ta steg att döda" en patient oavsett hur begränsat hans eller hennes livskvalitet var.

Den nya lagen skulle ändra den etiska medicinkoden och de allmänna hälsoreglerna i landet för att tillåta patienter, familjer och läkare att stänga av livsförsörjningsmaskiner när allt hopp om en botning var borta. Under den nuvarande lagen räknas det som mord.

Den förslagna ändringen kommer efter den häftiga debatt som följde det uppmärksammade fallet 18 månader sen med Vincent Humbert, 22, en ung man som hjälptes dö. Efter en trafikolycka lämnades han invalidiserad, stum och nästan blind.

Han vädjade i ett brev till president Chirac för rätten att dö, men hans bön hörsammades inte. Hans mor placerade då sömnmedel, på hans önskan, i hans dropp och en läkare från ett sjukhus för de obotligt sjuka stängde av hans livsupphållande maskin. Både mamman och läkaren har sedan dess hamnat under brottslig utredning.

Det är, trots den förekommande uppdateringen av lagen, fortfarande oklart, tills innheållet av lagförslaget publiceras, om det skulle bli tillåtet i framtiden att avsluta livet på personer som Humbert med deras eller deras familjers samtycke.

I en intervju antydde M. Douste-Blazy, själv en läkare, att klara riktlinjer skulle fastställas som tillåter att sådana beslut kan göras av läkare, patienter och deras familjer. Han sa att det skulle "varken vara dödshjälp och inte heller status quo." Aktiva steg att avsluta en patients liv skulle fortsätta vara olagligt, men fransk lag skulle inte längre kräva medicinsk personal att göra deras yttersta för att hålla vid liv patienter "för vilka det inte finns något mer hopp."

En fransk grupp, 'Association pour le Droit de Mourir dans la Dignite', som förespråkar dödshjälp finns på nätaddressen:
http://www.admd.net/.

Nu kommer Privates nya storsatsning inom porrfilmen.

Inspelad över tre kontinenter, från Västindien till Indiska oceanen, är projektets budget på uppskattningsvis nästan 15 miljoner kronor helt i linje med filmens titel: 'Millionaire'. Private U.S.A. släpper den första delen av två av deras senaste megaproduktion på den 27 September.

Filmad på platser som Paris, dominikanska republiken, St Martin, Seychellerna, och Cannes omfattar filmens dyra rekvisitlista bl.a en 36 meter lång yacht, militärfordon från andra världskrigets era och militäruniformer. Den säljs inte överraskande nog med mottot "Den mest ambitiösa vuxen super produktionen någonsin."

'Millionaire' följer porrskådisarna Claudia Ferrari och Lenny Power på jakt efter ett gömt lager av naziguld från slutet av WW2. Paret spårar ner ledtrådar med hjälp av en skattkarta på platser från tropikerna till de frusna inlanderna av Europa. En andra volym, som avslutar historien, kommer att släppas i December.

Regissören Alessandro del Mar valde noggrannt gräddan av europeisk talang för att avrunda rollbesättningen som inkluderar Jessica May, Delfinn Delage, Alicia, Stacy Silver, Alexa May, Lucy Lee, Simony Diamond, Sarah Blue och Elen Nevaril.

"Det är spännande att göra något på den här nivån," säger Ferrari. "Jag kunde inte tro det när Alessandro valde mig för rollen. Det var lite nervöst i början att ha så mycket ansvar, men det har verkligen varit underbart. Jag älskade varje minut av det."

Private kommer släppa den första delen av 'Millionaire' på en två-disk set. Den första disken innehåller filmen (100 minuter), inspelad i Widescreen och presenterad i 5.1 digital surround sound, men också extramaterial som innefattar skådespelarprofiler och trailers för 'Millionaire 2' och andra produktioner från Private.

Den andra disken innehåller en sektion som visar bakom-scen material, dagböcker från inspelningen, extra sexscener, stillfoto gallerier och en intervju med del Mar.

Private U.S.A:s VD, Ric Williams, säger om filmen: "Det är ett elegant stycke filmat konst. Vi har anpassat vårat utgivningsschema för att se till att den är tillgänglig för 2005 AVN Awards (porrfilmens Oscar i USA). Vi tror Millionaire kommer att bli en stark utmanare."

Den officiella sidan:
http://www.private.com/millionaire/.

För återförsäljare och distributörer, kolla privatewholesale.com:
http://www.privatewholesale.com/browse.cgi?page=item&cat=1&item=25884.

Molotov-cocktailbomben är berömd för sina egenskaper i krig och stadsstrider. Denna artikel presenterar fakta kring den effektiva eldbomben.

En molotov cocktail (eller bensinbomb) är ett grovt lättillverkat brandvapen designad att starta bränder vilket består av en glasflaska fylld med en lättantändlig vätska, vanligtvis bensin eller alkohol, isåfall etanol eller metanol, och en trasa instoppad i halsen. Vapnet används genom att tända trasan och kasta flaskan mot målet. Flaskan krossas vid sammanstötning och spiller den brännande vätskan över målet.

Ibland kan självtändande material, som vit fosfor, användas för att garantera flaskans explosion när den träffar målet. Tjära, palmolja, eller annat förtjockningsmedel läggs ofta till blandningen för att få den brännande vätskan att fastna vid målet istället för att rinna av. Ibland läggs syra till i blandningen för att öka den potentiella skadan av vätskan och för att öka chanserna för den att penetrera brandresistenta ytor.

Trots att de är lätta att tillverka kan det var svårt för en amatör att skapa en effektiv molotov cocktail. Det största misstaget folk gör är att de överfyller flaskan. En full flaska antänder inte så snabbt som man vill när den slås sönder (däremot brinner den längre). För att en flaska ska kunna explodera direkt vid kollision, måste den bara vara fylld till hälften eller två tredjedelar med vätskan. Andra svårigheter kommer med trasans fixering, möjligheten att missköta flaskan efter trasan tänts, och användningen av olämpliga flaskor som t.ex kortnackade, vidhalsade, för bräckliga eller hårda flaskor.

Andra varianter av bensinbomben har förekommit. En annorlunda modell har en inre och en yttre behållare som innehåller två olika vätskor som antänds automatiskt när flaskorna krossas. Detta fungerar genom kemiska reaktioner när de två vätskorna kommer i kontakt med varandra.

Namnet "molotov cocktail" kommer ifrån Vyacheslav Mikhailovich Molotov, en rysk kommunist som var utrikesminister och krigsminister i Sovjetunionen under andra världskriget. Termen härleds ifrån när soldater ur den finska armén framgångsrikt använde molotov cocktails mot den röda arméns stridsvagnar i de två konflikterna Vinterkriget och Fortsättningskriget mellan Finland och Sovjet. Molotov cocktails massproducerades även av den finska militären och levererades ihop med tändstickor.

Vapnen hade redan då använts i det spanska inbördeskriget, ibland ivägkastade med en speciell slunga. Andra konflikter "mollen" använts flitigt i är: andra världskriget, speciellt under Warszawa-gettots uppror 1943, och Arab-Israeliska Kriget 1948, förutom i moderna konflikter av idag. Den är standarvapnet i gerillakrig och våldsamma upplopp.

Tre guider som lär dig hur man tillverkar molotov cocktails

Först en länk till kontrakulturklassikern och piratboken från 1971 "Steal This Book" av Abbie Hoffman som finns som e-bok på nätet, i vilket han förklarar (på engelska) hur man tillverkar bensinbomben. Direktlänk.

Följande recept på en Molotov cocktail kommer ifrån den anarkistiska manualen "Lila Svarta":

Den enklaste varianten av molotov cocktails är en vinflaska fylld med bensin och med en trasa i flaskhalsen. Att föredra är dock en blandning bestående av 2/3 bensin och 1/3 olja. Denna blandning brinner mycket längre, du kan även prova med 1/3 diesel. Om du önskar napalm effekt, dvs att bensinen klibbar, så tar du och stoppar ner frigolitbitar i flaskan.

För att kunna handskas lättare med molotovsen och för att minska brandrisken, så ta och köp korkar och korka igen flaskorna. Sedan knyter du fast torra tygbitar runt flaskhalsarna. Skaffa sedan en liten behändig acetonflaska, en sån där som finns i alla hem och i alla affärer. När det är 'time for action', sprutar du aceton eller någon annan brännbar vätska på tygbiten, tänder mollien och kastar. Det kan även vara bra att arbeta i lag - två och två. En håller i molotoven och kastar den, den andre sprutar aceton på tygbiten och antänder mollien.

Till sist en liten miniguide som är hämtad ifrån filen "WARFiXXER v 3.0" från den 26 Maj 1996:

Bensin, olja, tygbit, flaska.

1. Blanda 66% bensin och 33% olja i en flaska.
2. Dränk tyget i bensin och stoppa in den i flaskhalsen.
3. Tänd på och kasta mot något hårt.

Förr var det komunistiska terrorister som hade lite i skallen. Numer är det islamistiska som tror att dom kan tvinga Frankrikes regering att ändra lagarna genom att kidnappa 2 journalister, tåg i Spanien eller flygplan i Ryssland.

Jag har personligen varit emot övergreppen i koncentrationslägren... Förlåt, fånglägren i USAs regi, men som dom islamistiska idioterna beter sig så har dom fått mig att stilla sympatisera med åsikter som:

"Släpp ett gäng feta A-bomber så kan vi skicka dit några i skyddsdräkter o laga oljefältens borrtorn o få all oljan o slippa skiten som finns där nu", "för varje terrordåd så bombar vi sönder en av deras städer så kan vi snart bygga en drive in-bio där sen man asfalterat skiten", "bomba dom tillbaka till stenåldern," "stoppa alla araber, judar o annat skit från att lämna landet så kan dom självmordsbomba hemma" eller "bygg ett stängsel runt och låt dom ta kål på varandra."

Med den militanta islam som good will-ambasadörer så har dom snart fått en hel värd att verkligen hata allt som har med islam och araber att göra. Får dom hållas ett tag till så blir det ingen som gråter på deras gravar när västvärlden tröttnat på att skydda sina medborgare och gör rent hus där nere i preventivt syfte. Det enda dom åstakommer är att även dom största belackarna tar Bush beskrivning "Axels of Evil" som den enda sanning och Rwandas folkmord blir en liten parentes i något som får förintelsen att liknas vid en förkylning.

Väst kommer aldrig att tillåta att deras ekonomier rasar för att medborgarna inte kan jobba p.g.a att dom måste skydda sig mot terrorister hela tiden. Ett samhälle som skakas av hot har 2 möjligheter att agera. Antingen slår man tillbaka (och det rejält) eller så låter man folket lida och tappar produktivitet.

Det finns gränser på hur mycket vi i väst tolererar av kontroll ifrån stadsmakten och i det läget vi känner som Storebror ser och vet allt vi gör, är vi som privatpersoner beredda att gå väldigt långt mot andra för att få frid i närområdet. Regeringar kommer att tycka att det är enklare och bättre att utkämpa kriget på bortaplan och agera därefter.

Att blunda för krigsförbrytelser eller rent av uppmuntra till otäckheter för att "straffa" trerroristerna är inga problem när vi knappt vågar gå till jobbet eller sova i vårt eget hem. Att vi därigenom kommer att straffa hela länder och deras civila befolkning som inte stödjer idioterna är något vi kommer att se väldigt lätt på när deras för oss omotiverade våld drabbar våra oskyldiga.

Vad jag nu beskrivit är den våldspiral som ofrånkomligen blir ett faktum om inte Islams ledare i alla läger tar hand om sina egna brottslingar istället för som idag uppmuntra till terrorism. Den enda bland arabledarna som tänkt till är Khadaffi. Detta kommer nog att göra så att Libyen som enda arabland står utanför det stora krig som väntar om inte mullorna riktar sina svarta pilar mot de som idag visar konsekvenserna av att få en svart pil riktad mot sig.

Man vet ju inte men det kan ha varit samma sak innan korstågen och det var för att slippa terrorister som länderna skickade krigare till Mellanöstern. Då behöver vi bara läsa i historieböckerna för att se vad som varit och krydda med ny teknologi och en från civilisationen frigjord vrede som exploderar för att fatta vad som komma skall.

Av Okänd

Cannabistillgången lika stor som före Christianias razzior. Cannabiskultur.net rapporterar att trots alla razzior mot Christianias öppna cannabismarknad, speciellt efter klagomål från den svenska polisen som ansåg att cannabisförsäljningen på Pusher Street i Danmark försåg Skåne med marijuana, så har inte tillgången på örten minskat i regionen. En talesman från Malmöpolisen säger att "det bara skapats nya kanaler och att trafiken fortsätter." Fajaf antar att situationen är likadan i Danmark, handeln har antingen flyttat under jord eller bytt plats, precis som var planen eller? [Cannabiskultur.net].

Anti-cannabismyten spricker i sömmarna. En av idrottsvärldens största stjärnor har avslöjats bruka marijuana. Världsmästaren på 200 meter, John Capel, 25, testade positivt för marijuana vid ett dopingtest genomfört i München den 9 augusti och deltog inte i de just avslutade OS-spelen, där det var tänkt att han skulle sprungit herrarnas 400-metersstaffet. Capel har en mycket stark fjolårssäsong med dubbla VM-guld i Paris och ett gyllene facit i Golden League, där han vann tre av sina fyra starter. Cannabiskultur.net kommenterar Capels cannabisbruk så här: "Hur reagerar anti-cannabis-människorna på såna här nyheter egentligen? En av världens främsta atleter visar sig vara marijuanarökare, vilket står i direkt motsättning på förbuds- och strafförespråkarnas påståenden om att marijuanarökare är slappa, passiva, omotiverade lågpresterande personer som måste bestraffas för hur dom behandlar sina egna kroppar." [Cannabiskultur.net].

Porrstjärna filmade väpnat rån. Norges största porrstjärna, Thomas 'Rocco' Hansen, har varit i farten igen. Under en inspelning av sin nya porrfilm i sin lägenhet i Oslo, inträffade ett väpnat rån på en värdebil utanför. Hansen hörde oväsendet och gick ut på sin balkong, men beordrades ner på marken. Hansen tog då fram videokameran och lyckades filma en del av rånet. När polisen kom till plasten utbyttes skott med det maskerade gänget. Hansen gav sen polisen det 1-timmeslånga bandet, som inleds med en hårdporrscen, att använda som bevismaterial. Polisen anhöll senare de tre männen i Oslo och sägs se framemot att se filmen. [Nettavisen, Ananova].

Föredrag med Ahmed Rami i Göteborg. Den kontroversiella mediaprofilen och författaren Ahmed Rami låter sig inte tystas. Den 29 Augusti höll han ett föredrag i Göteborg på det judiska inflytandet i Sverige. Mötet anordnat av Nordiska Förlaget lockade ca 50 lyssnare och följdes av en frågestund. Rami, som genom Radio Islam och böcker, fört fram sitt budskap, introducerades av den fd utgivaren av den konseravtiva tidningen Salt, Jonas de Geer. Rami sa bl.a att det svenska folket bör få samma rättigheter som judarna och att det är varje svensks plikt att arbeta för ett svenskt Sverige utan att behöva bespottas av etablissemanget. Läs en längre rapport från mötet på DSNS webbsida. [DSNS].

DEA publikationer inte för allmän åskådning. Microgram Bulletin är ett månatligt nyhetsbrev publicerat av U.S. Drug Enforcement Administrations Office of Forensic Sciences för att hjälpa forskare med arbetet av upptäckten och analysen av illegala droger. Sedan Januari 2003 har det postats online, men om du vill läsa utgåvorna från de föregående 30 åren går du bet. DEA förklarar att arkiven (November 1967 - Mars 2002) är permanent otillgängliga för allmänheten pga att de är publikationer "endast för tjänstebruk" och går inte ens att få ta del av genom informationfrihetslagar. En något underlig attityd för en offentlig regeringsmyndighet som inte har något att dölja. [MemoryBlog].

Teaterklassiker ändras efter rökförbud. Tokeriet med rökförbud över världen har nått ironiska höjder. Detta sedan det norska rökförbudet har fått teaterförställningar som innehåller skådespelare som röker på scen, att tvingas skrivas om till rökfria versioner. De pjäser som nu artistiskt tvingas mutileras är bl.a Ibsens "Vildanden," "En folkfiende," "Ett dockhem" och "Vem är rädd för Virginia Woolf?" Teatrarna har ansökt om dispens, men enligt ansvariga på Den Nationale Scene är ett sådant osannolikt att beviljas. William Shakespear vänder sig i sin grav åt spektaklet. [Metro].

EuroCop Radio nedstängd. Det svenska busringningsteamet på EuroCop Radio har stängts ner efter några upprörda hämdlystna föräldrar polisanmält dem och all deras utrustning beslagtagits av lagens långa och oerhört dumma arm. De direktsända busringarna över internet brukade sändas varje Söndag och hade en egen skara av fans. Men via webben meddelar de nu att sändningarna lagts på is tills vidare efter några av de på andra sidan av busringningarna tagit sig illa vid och vill nu hämnas. "Är det rimligt att polisens resurser går till att utreda harmlösa busringningar?" skriver teamet. Tydligen har polisen löst alla brottsutredningar i Sverige och har nu tid och resurser över att använda och har därför tagit in de ansvariga för förhör och beslagtagit deras "studio." Hur otroligt och löjligt det än kan låta. Se länk för mer info om EuroCop Radio. [EuroCop Radio].

Europes comeback-album online. Europe är de senaste artister att bli förbannade över att deras nya ännu osläppta album når nätet före skivdisken. Releasedatum för "Start from the dark" är den 23 September men redan finns alla 12 låtarna att ladda ner från t.ex svenska bitTorrent-nätverket Pirate Bay, som man alltid kan lita på för alla sina piratkopior. Europe har meddelat att de vet vem som är orsaken till det för tidiga släppet och planerar polisanmäla personen som jobbar inom media utomlands. Europes comeback har länge varit framemotsedd av fansen och det var egentligen bara en tidsfråga innan den nådde nätet. Skivan på ca 73 MB finns att ladda hem här: 1 2. [Aftonbladet].

Greens predikan online. Anti-socialistiska Contra.nu har lagt ut predikanten Åke Greens numera olagliga predikanttal på sin webbsida. Green som blivit en martyr av pingströrelsen dömdes till en månads fängelse för hets mot folkgrupp för att ha predikat att homosexualitet är en sjukdom. En dom han har överklagat. Debatten fortgår i Sverige om den inskränkta religionsfriheten och varför vissa priviligierade grupper ska skyddas och inte andra till yttrandefrihetens kostnad. Läs hela Greens söndagpredikan i Borgholms pingstkyrka från juli 02 som idag är olaglig att framföra offentligt här. [Den Subjektiva Verkligheten Och Dess Horor].

Piratbyrån har fått en dansk släkting. Piratbyrån har fått en dansk kusin. Svenska anti-upphovsrättsgruppen Piratbyråns släkting lanserades under helgen och är tänkt ska fungera som en möteplats för de danska piraterna. Enligt Piratbyrån landsattes rörelsen med följande uttalande: "Fildelare i Danmark har alltför länge blivit utropade som tjuvar och och kriminella av dem som tjänar miljarder på att begränsa tillgången till kultur. Antipiratgruppens advokater har alltför länge stått oemotsagda i den offentliga debatten medans de har förföjt fildelare med skrämselkampanjer, orimliga ersättningskrav och kränkningar av den personliga integriteten. Piratgruppen vill nu vara med och ge fildelarna en röst." Se vidare: www.piratgruppen.org. [Piratbyrån].

Ny anarkistisk tidskrift startad. En ny anarkistisk tidskrift har lanserats. Dissident är ett teoretiskt magasin från tidningskollektivet (Batko-gruppen) som står på en anarkistiskt kommunistisk grund och enligt dem själva vill de "delta och driva en konstruktiv kritisk debatt framåt inom anarkiströrelsen." I första numret (30 kr) tar de bl.a upp plattformismen, för att fortsätta längre fram med insurrektionell anarkism och postanarkism. De har inte ännu någon webbsida men tidningen går att beställa genom att maila batko-gruppen@socialism.nu. Den finns även att köpa från Syndikalistiskt forum i Göteborg och Bokcaféet i Jönköping. [Indymedia Sverige].

Just undo it! Vänsteraktivister i Nordamerika har tagit fram en egen "rättvis" sportsko. Sportskor, framförallt Nike, har kritiserats hårt för sina utländska sweatshops i fattiga länder med dåliga löner och arbetsförhållanden. Så aktivstgruppen Adbusters Culture Jammers Network tog fram sin egen. Den är av klassisk design, gjord av hampa, tillverkad med "rättvis" arbetskraft, har en handmålad anti-logo och dessutom en röd tipp för att "sparka Phils (Knight; VD i Nike) arsle." Idén är kontroversiell bland folk på vänsterkanten, författarinnan Naomi Klein har bl.a kritiserat den. "The Blackspot Anticorporation" går att beställa från dess hemsida. [Culture Jammers Network].

De möts i lägenheter, ständigt i oro över att polisen ska storma in. De är de mest förföljda medlemmarna av Kubas kontrakultur.

Följaren av Rasta religionen på det kommunistiska Kuba, rastafarier, trakasseras och förföljs ständigt av Kubas regim som "en fara för revolutionen" när de röker marijuana i samband med att de utöver sin tro och heliga cannabis ceremonier.

"Många rastafarier sitter i fängelse," säger Eligio Flores Ruiz, 32. "Regeringen accepterar oss inte. De säger att vi är ett hot mot revolutionen. De oroas över det faktum att vi är fria tänkare." En anklagan som regeringsstödjare förnekar, de säger att vad som gör att de jagar ner dem, är att de bryter mot lagen och röker marijuana.

Religionen rastafari började sin bana i de jamaikanska slumområden på 1930-talet. Troende säger att det bara finns en Gud, den avlidna etiopiska kejsaren Haile Selassie, tidigare känd som Ras Tafari. De säger att marijuana, eller ganja som de kallar det, hjälper dem att komma närmare deras inre ande.

Men kubanska myndigheter tolererar inte marijuana eller andra illegala substanser för den delen. Smugglare kan tom dömas till döden i extrema fall. Men sådana risker stoppar inte 'rastas' från att tända upp vid underground reggaefester. Festplatser hålls hemliga till den sista minuten för att hålla myndigheterna på avstånd. Men polisen hittar dem ändå ibland och utför sina razzior.

Det är oklart exakt hur många rastafarier det finns i landet eftersom det inte finns någon utpekad ledare eller regelbundna möten. De hittar varandra på gatorna, där många av dem kämpar för att överleva.

Flores är en av dem och försörjer sig genom att tillverka pärlhalsband som han säljer för ca 20 kr till turister. Han vet inte riktigt varför han själv blev en rasta. "Jag vet inte. Som ett sätt att känna sig friare, antar jag," säger han. Alltjämt klagar han och många andra på att det finns inte mycket tolerans för deras levnadssätt.

Några säger att de diskrimineras mot eftersom de har mörk hud och bär deras hår i dreadlocks. Andra säger att polisen bara har problem att acceptera människor som är annorlunda. Vad Kuba behöver är att öppna upp, säger flera. "Om Kuba fick bara en pust av frihet, skulle det ta fart i en bråkdels sekund," enligt en rastafarier.

Men många vill inte vänta på sin frihet och vill lämna ön. Flores lämnade ön en gång. Genom en slump befann sig han och tre andra rastavänner ombord på en färja som kapades i April 2003. Han förberedde sig på att starta ett nytt liv i Södra Florida. Men ödet kom emellan och färjan fick slut på bränsle och de kubanska myndighterna grep kaparna. Tre avrättades efter kortfattade rättegångar. Flores åtalades aldrig.

Kanske en dag i framtiden kan han titulera sig officiellt som ledare av rastafariernas religion i ett fritt Kuba.